I dagens värld är Carl-Uno Sjöblom ett ämne av stor relevans och debatt inom alla områden. Vikten av Carl-Uno Sjöblom har fått allt större tyngd i samhället, eftersom dess genomslagskraft har blivit tydlig i olika sammanhang. Från politik till vetenskap har Carl-Uno Sjöblom varit föremål för analys och diskussion och genererat olika ståndpunkter och åsikter i frågan. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i ämnet Carl-Uno Sjöblom, utforska dess implikationer, dess utveckling över tid och dess relevans idag.
Carl-Uno Sjöblom | |
![]() Carl-Uno Sjöblom i Vaxholm i april 2009 | |
Född | 2 september 1930 Ekeby församling i nuvarande Kumla kommun, Örebro län, Sverige |
---|---|
Död | 27 juni 2022[1] (91 år) Vaxholms distrikt, Stockholms län |
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | TV-programledare, tv-skådespelare[2] |
Redigera Wikidata |
Carl-Uno Hemming Sjöblom, född 2 september 1930 i Ekeby socken, Örebro län, död 27 juni 2022[3][4][5] i Vaxholms distrikt,[6] Stockholms län, var en svensk radioman och TV-personlighet.
Sjöblom var son till köpmannen Karl Gustaf Sjöblom [7] och avlade studentexamen vid Karolinska läroverket i Örebro 1949, studerade sedan vid Uppsala universitet, och anställdes 1959 som producent vid underhållningsavdelningen på Sveriges Radio.
Han har varit programledare för en mängd radio- och TV-program, som Svensktoppen, Mosebacke Monarki, Notknäckarna (1981–1985) och Kryssa klassiskt i P2 1993–1995.[8] Han har ofta förekommit på TV, med Pekka Langer i Vem vet var samt med Hans "Hatte" Furuhagen. Dessutom var han på 1970-talet en av tre i det populära radioprogrammet Telefonväktarna tillsammans med Moltas Erikson och Pekka Langer.
Sjöblom installerades 1984 som hedersledamot vid Södermanlands-Nerikes nation i Uppsala.