I den här artikeln kommer ämnet Carl-Axel Stoltz att tas upp ur olika perspektiv och diskussioner. Carl-Axel Stoltz är ett ämne som har väckt intresse och debatt inom olika områden och skapat stora förväntningar hos experter och allmänhet. I de följande raderna kommer implikationer, återverkningar och möjliga lösningar relaterade till Carl-Axel Stoltz att utforskas, för att erbjuda en heltäckande och upplysande vision om detta ämne. Dessutom kommer olika åsikter och tillvägagångssätt att beaktas för att berika analysen och ge en flerdimensionell bild av Carl-Axel Stoltz.
Carl-Axel Stoltz | |
![]() | |
Född | 20 oktober 1904[1] Malmö[2], Sverige |
---|---|
Död | 10 maj 1975[1] (70 år) Malmö[2], Sverige |
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Arkitekt[1] |
Noterbara verk | Axel Ebbes Konsthall och Botildenborgs vattentorn |
Föräldrar | August Stoltz |
Släktingar | Wilhelm Stoltz (syskon) |
Redigera Wikidata |
Carl-Axel Stoltz, född 20 oktober 1904 i Sankt Pauli församling, Malmö, död 10 maj 1975 i Slottsstadens församling, Malmö, var en svensk arkitekt. Han var son till August Stoltz.
Stoltz tog arkitektexamen i Stockholm 1928 och startade, efter en kort anställning vid Byggnadsstyrelsen, egen verksamhet i hemstaden. Han erhöll flera förstapriser i arkitekttävlingar som anordnades i Malmö under 1930-talet och blev snabbt en av stadens ledande arkitekter. Han efterträdde 1942 sin far August Stoltz som stadsarkitekt, en tjänst han innehade till sin pensionering 1969. Stoltz var som arkitekt tydligt påverkad av funktionalismen och ritade flera renodlade funkisbyggnader, exempelvis Kolgahuset vid hamninloppet i Malmö, men han kunde samtidigt utföra byggnader i en betydligt mer konservativ stil, till exempel Industriverkens hus vid Drottninggatan och Östra Sjukhuset. Carl-Axel Stoltz är begravd på Östra kyrkogården i Malmö.[3]