Bärsumak

I dagens värld har Bärsumak blivit ett ämne av stor relevans och intresse för en bred allmänhet. Sedan dess uppkomst har Bärsumak fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och bakgrunder, och genererat ett brett utbud av åsikter och debatter. Dess inverkan är inte begränsad till en enskild sektor, utan täcker olika områden, från politik till underhållning, teknik och kultur. I den här artikeln kommer vi att utforska effekten och betydelsen av Bärsumak i dagens samhälle, och analysera dess implikationer och framtidsperspektiv.

Bärsumak
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningKinesträdordningen
Sapindales
FamiljSumakväxter
Anacardiaceae
SläkteSumaksläktet
Rhus
ArtBärsumak
R. coriaria
Vetenskapligt namn
§ Rhus coriaria
AuktorLinné

Sumak eller bärsumak (Rhus coriaria) är en upp till 3 meter hög buske med finflikiga blad, vita blomklasar och runda rostfärgade frukter. De torkade frukterna, hela eller malda till pulver, används som krydda.[1]

Historia

Bärsumak har sitt ursprung i Medelhavsområdet och Mellanöstern. Både grekerna och romarna använde sumak som läkemedel och krydda.[1] Det vetenskapliga släktnamnet Rhus går tillbaka till det grekiska ordet rhoos, något som rinner, och coriaria går tillbaka till latinets corium som betyder läder. Sumak innehåller tannin och har använts vid lädergarvning.[2]

Användning

Sumak har en syrlig och fruktig smak och används i olika kök i Mellanöstern. Fler arter inom sumaksläktet kan användas och i Nordamerika används frukterna från de lokala arterna. Sumakpulver kryddar kött före grillning och det används också till att smaksätta yoghurt och marinader.[1] Sumak ingår i kryddblandningen za'atar och är också en viktig ingrediens i den libanesiska rätten fattoush.

Källor

  1. ^ Vetlesen, Kari (2012). Kryddlexikon: världens alla kryddor från A till Ö. Sundbyberg: Optimal. Libris 12479560. ISBN 978-91-7241-242-2 
  2. ^ Corneliuson, Jens (1997). Växternas namn: vetenskapliga växtnamns etymologi : språkligt ursprung och kulturell bakgrund. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 7282494. ISBN 91-46-17102-9