I dagens värld har Buxbomsväxter blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av människor. Oavsett om det beror på dess påverkan på samhället, dess historiska relevans, dess inflytande inom yrkesområdet eller dess koppling till aktuella frågor, har Buxbomsväxter fångat mångas uppmärksamhet och nyfikenhet. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Buxbomsväxter, från dess ursprung och historia till dess relevans i den moderna världen. Utan tvekan är Buxbomsväxter ett ämne som inte lämnar någon oberörd, och dess betydelse är tydlig i olika sammanhang.
Den här artikeln har skapats av Lsjbot, ett program (en robot) för automatisk redigering. (2014-07) Artikeln kan innehålla fakta- eller språkfel, eller ett märkligt urval av fakta, källor eller bilder. Mallen kan avlägsnas efter en kontroll av innehållet (vidare information) |
Buxbomsväxter | |
![]() | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Växter Plantae |
Division | Kärlväxter Tracheophyta |
Klass | Tvåhjärtbladiga blomväxter Magnoliopsida |
Ordning | Buxbomsordningen Buxales |
Familj | Buxbomsväxter Buxaceae |
Vetenskapligt namn | |
§ Buxaceae | |
Auktor | Dumort. |
Buxbomsväxter (Buxaceae)[1] är en familj av tvåhjärtbladiga växter som beskrevs av Barthélemy Charles Joseph Dumortier. Enligt Catalogue of Life[1] ingår Buxbomsväxter i ordningen buxbomsordningen, klassen tvåhjärtbladiga blomväxter, fylumet kärlväxter och riket växter, men enligt Dyntaxa[2] är tillhörigheten istället ordningen buxbomsordningen, klassen tvåhjärtbladiga blomväxter, divisionen fanerogamer och riket växter. Enligt Catalogue of Life omfattar familjen Buxaceae 132 arter[1].
Kladogram enligt Catalogue of Life[1] och Dyntaxa[2]:
buxbomsordningen |
| ||||||||||||||||||||||||