Den här artikeln kommer att ta upp ämnet Bulklast ur olika perspektiv, med syftet att fördjupa sig i dess betydelse och relevans idag. Dess inverkan på olika områden kommer att analyseras, liksom dess utveckling över tiden. Senare studier och forskning kommer att presenteras som belyser Bulklast och dess implikationer för samhället. Likaså kommer möjliga framtida implikationer att diskuteras och nya studieområden relaterade till Bulklast kommer att utforskas. Den här artikeln syftar till att ge en heltäckande bild av Bulklast och främja debatt om dess innebörd och betydelse i den samtida världen.
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-01) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Bulklast eller bulkgods (även massgods) är last som fraktas utan förpackning eller emballage i lastrum eller godsvagnar. Exempel på olika typer av bulklast är malm, spannmål, konstgödsel, kalk, stenkol, salt och råolja. Inom sjöfarten skiljer man på torrlastfartyg och tankfartyg. Tankfartyg transporterar olja och andra flytande kemiska produkter, medan torrlastfartyg transporterar granulat såsom kol, malm, spannmål, etc.