Idag ska vi fördjupa oss i den fascinerande världen av Bruno Manser. Från dess ursprung till dess inverkan på dagens samhälle. Bruno Manser har varit föremål för intresse och studier inom olika områden, från naturvetenskap och teknik till kultur och konst. Genom historien har Bruno Manser spelat en grundläggande roll i människors liv, genom att påverka deras tro, seder och sätt att leva. I den här artikeln kommer vi att utforska alla aspekter av Bruno Manser, från dess innebörd till dess implikationer i den samtida världen, och erbjuder en komplett och detaljerad bild av detta mycket relevanta ämne. Följ med oss på denna upptäcktsresa och kunskap om Bruno Manser.
Bruno Manser | |
![]() Bruno Manser (1993). | |
Född | 25 augusti 1954 Basel, Schweiz |
---|---|
Försvunnen | maj 2000 Bukit Batu Lawi, Sarawak, Malaysia |
Status | Dödförklarad 10 mars 2005 |
Nationalitet | Schweizisk |
Andra namn | Laki Penan Laki Tawang Laki e'h metat |
Yrke/uppdrag | Miljöaktivist, människorättsaktivist |
Organisation | Bruno Manser Fonds |
Bruno Manser, född 25 augusti 1954 i Basel, dödförklarad 10 mars 2005, var en schweizisk miljöaktivist.
Från 1984 till 1990 bodde Manser hos penan-stammen i Sarawak i Malaysia, där han organiserade flera blockader mot regnskogsskövling.[1] Efter 1990 engagerade han sig för bevarande av regnskogen och för ursprungsfolks rättigheter, i konflikt med den malaysiska regeringen.[2] 1991 grundade han den schweiziska organisationen Bruno Manser Fonds.[3] Bruno Manser försvann under en resa till Sarawak i maj 2000[4] och antas vara död.
Dokumentärfilmen Tong Tana: en resa i Borneos inre av Erik Pauser, Jan Röed och Fredrik von Krusenstjerna skildrar penanernas situation, varvat med intervjuer med Bruno Manser.[5]
Dokumentären The Borneo Case av Erik Pauser och Dylan Williams skildrar penanernas och Bruno Mansers kamp mot skogsskövlingen.[6][7]