Brunkebergsgatan

I artikeln som presenteras nedan kommer ämnet Brunkebergsgatan att behandlas ur olika perspektiv och tillvägagångssätt. Dess ursprung, dess utveckling över tiden och dess betydelse idag kommer att analyseras. Dessutom kommer dess konsekvenser inom olika områden att fördjupas, från det sociala till det vetenskapliga, inklusive de kulturella och ekonomiska aspekterna. Vi kommer att försöka erbjuda en heltäckande och global vision av Brunkebergsgatan, så att läsaren kan förstå dess relevans och inflytande i dagens värld. Genom ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt strävar vi efter att fördjupa oss i de olika aspekterna som definierar Brunkebergsgatan, och tillhandahålla detaljerad och uppdaterad information om detta breda och mångsidiga ämne.

Klara församlingshusets hörn Klara östra kyrkogata / Brunkebergsgatan.

Brunkebergsgatan är en gata på Norrmalm i Stockholm. Gatan fick sitt nuvarande namn i samband med Stockholms gatunamnsreformen 1885.

Historik

Brunkebergsgatan österut 2019, Kulturhusets byggnadskomplex i fonden, Klarahuset t.v. och Sparbankernas hus t.h.
Klarahuset med Brunkebergsgatan till vänster och Drottninggatan till höger, 2019.

Namnet är belagt i källor från 1600- och 1700-talen och kommer från Brunkebergsåsen där gatan ursprunglig hade sin början. Genom Norrmalmsregleringen blev den betydligt kortare på 1960-talet och sträcker sig numera mellan Drottninggatan i öster och Klara östra kyrkogata i väster.

Innan gatan fick sitt nuvarande namn hette den också Odensgatan (1885), Odhens gataon (1649) och Odensgrend (1648). Gatan kallades på 1700-talet även Krukmakargränden, troligen efter en krukmakare vid namn Hans Henrik Schöning, som ägde en tomt vid gatan.

Den västra, numera försvunna delen av Brunkebergsgatan upptas sedan början av 1970-talet av Kulturhusets byggnadskomplex.[1]

Byggnader vid gatan

Huvudartikel: Kvarteret Hägern

Hägern större

I kvarteret Hägern större, som ligger vid gatans norra sida mellan Drottninggatan och Klara östra kyrkogata, uppfördes på 1680-talet det Lidemanska palatset. Palatset revs 1907 och i kvarterets västra del byggdes Klara församlingshus (arkitekt Georg Ringström) och på östra delen, mot Drottninggatan, restes ett nytt kontors- och affärshus (arkitekt Adolf Emil Melander). Bland hyresgästerna fanns IBM som här hade sitt Stockholmskontor 1938–1979.[2] Melanders byggnad revs i slutet av 1980-talet för att ge plats åt Klarahuset (arkitekt Carl Nyrén).[3] Både Klara församlingshus och Klarahuset är blåmärkta av Stadsmuseet i Stockholm vilket innebär att den utgör "synnerligen höga kulturhistoriska värden".[4]

Hägern mindre

I kvarteret Hägern mindre, som ligger vid gatans södra sida låg Wredeska palatset uppfört på 1690-talet, troligen med Kungliga rådet Fabian Wrede som byggherre. Palatset revs i samband med Norrmalmsregleringen. Åren 1967-1978 uppfördes här Sparbankernas hus, efter ritningar av Boijsen & Efvergren arkitektkontor.[5] Byggnaden är grönmärkt av Stadsmuseet i Stockholm vilket innebär att den bedöms vara "särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt".

Noter

  1. ^ SKANSEN 23 - husnr 2.
  2. ^ Historien om IBM Svenska AB
  3. ^ RAÄ:s bebyggelseregister: HÄGERN STÖRRE 16 - husnr 1, KLARAHUSET.
  4. ^ Stadsmuseets interaktiva karta för kulturmärkning av byggnader i Stockholm.
  5. ^ RAÄ:s bebyggelseregister: HÄGERN MINDRE 7 - husnr 1, SPARBANKERNAS HUS.

Källor

Externa länkar