Brian Boru
I dagens värld är Brian Boru ett ämne som har fått stor relevans och fångat en bred publiks uppmärksamhet. Med den ökande betydelsen av Brian Boru i vårt samhälle har det blivit viktigt att förstå dess implikationer och inverkan på olika områden. Från det personliga till det politiska planet har Brian Boru skapat en intensiv debatt och främjat viktiga förändringar. I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska innebörden och konsekvenserna av Brian Boru, analysera dess utveckling över tid och dess inflytande på olika sfärer av det moderna livet.
| Brian Boru | |
_(crop).jpg) | |
| Född | Killaloe, Irland |
|---|---|
| Död | 23 april 1014 Clontarf, Irland |
| Begravd | St Patrick's Katedral |
| Medborgare i | Kungariket Munster |
| Befattning | |
| King of Munster (978–1014) Högkung (1002–1014) | |
| Maka | Gormlaith ingen Murchada[1] Echrad[1] Mor (?)[1] Dub Choblaig[1] |
| Barn | Donnchad mac Briain[2] Tadc mac Briain[2] Sláine ingen Briain Murchad mac Briain[2] Dearbforgail (?) (f. 1005)[2] |
| Föräldrar | Cennétig mac Lorcáin[2] Bé Binn inion Urchadh[2] |
| Redigera Wikidata | |
Brian Boru, egentligen Brian Bóruma mac Cennétig, född trol. 941, död på långfredagen 23 april 1014, kung av Munster från 976, kung av Irland 1002-1014.
Biografi
Brian Boru var son till Cennétig mac Lorcáin, kung av Thomond, Irland, och Bé Binn ingen Aurchada, prinsessa av västra Connacht.
Brian Boru stred emot vikingarikena i Munster. Sedan han 978 blivit kung av Caiseal lade han under sig hela Sydirland. Härigenom kom han i konflikt med överkungen Máel Sechnaill mac Domnaill, som 1002 tvingades erkänna Brian som överkung över hela Irland vilket han skattlade, därav sitt tillnamn Boru från det iriska ordet för tribut. Då Leinster 1013 gjorde uppror med stöd av vikingarna, försökte Brian förgäves ta Dublin, vikingarnas starkaste fäste. Hans här vann slaget vid Clontarf, men Brian själv stupade i slaget, och Irland föll efter hans död sönder i en rad småstater.[3]
Brians ättlingar kallar sig O'Brian, vilket då det verkligen syftar till att hans ättlingar är en av de äldsta adelsätterna i världen.
Källor
- ^ The Peerage person-ID: p10286.htm#i102854, läst: 7 augusti 2020.
- ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage.
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1939 (nyutgåva av 1930 års utgåva)). Svensk uppslagsbok. Bd 4. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1131