Brand (pjäs)

I den här artikeln kommer vi att ta upp Brand (pjäs), ett ämne som har fångat uppmärksamhet och intresse hos människor från olika områden och profiler. Brand (pjäs) är ett brett debatterat ämne som har gett upphov till motstridiga åsikter, genererat ett brett spektrum av analyser, diskussioner och reflektioner. Sedan starten har Brand (pjäs) varit föremål för studier, forskning och spekulationer, vilket väckt nyfikenhet och oro hos dem som söker förstå, fördjupa och förstå dess implikationer och konsekvenser. Under åren har Brand (pjäs) utvecklats och positionerat sig som ett relevant ämne i olika sammanhang, som täcker sociala, politiska, ekonomiska, vetenskapliga och kulturella aspekter. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv, förhållningssätt och debatter relaterade till Brand (pjäs), med syftet att erbjuda en heltäckande och berikande vision av detta spännande ämne.

Brand av Maurice Dumont, 1895
Hans Bendrik som Brand på Helsingborgs stadsteater 1962.

Brand är ett versdrama i fem akter av Henrik Ibsen, skrivet i Rom 1865 och utgivet på Gyldendals forlag[1] i Köpenhamn 1866. Det kom i svensk översättning 1870.[2] De fyra första akterna hade urpremiär på Christiania theater 1867, medan samtliga fem akter för första gången spelades på Nya Teatern i Stockholm 1885. Första gången det fullständiga dramat spelades i Norge var på Nationaltheatret 1904, och det har sedan dess satts upp ett otal gånger i Norge och utomlands. 1915 filmatiserades pjäsen i Ryssland.[3]

Pjäsen väckte oerhörd uppmärksamhet och gjorde Ibsens namn känt över hela Norden.[2] Före jul samma år hade den sålt i fyra upplagor, och tidningarna tävlade om att komma med analyser av och polemik mot verket.[1]

Handling

Brand handlar om den individualistiska, idealistiska prästen Brand, som hänsynslöst offrar allt och alla, däribland den självuppoffrande hustrun Agnes och deras gemensamma barn, för sitt stora kall. Hans krav på sig själv och omgivningen är dock så absoluta och konsekventa att de blir tvetydiga, och leder honom i döden.[4]

Rollpersoner

  • Brand
  • Hans moder
  • Ejnar, en målare
  • Agnes
  • Fogden
  • Doktorn
  • Prosten
  • Klockaren
  • Skolmästaren
  • Gerd
  • En bonde
  • Hans halvvuxna son
  • En annan bonde
  • En kvinna
  • En annan kvinna
  • En skrivarkarl
  • Präster och ämbetsmän
  • Allmoge, män, kvinnor och barn
  • Frestaren i ödemarken
  • De osynligas kör
  • En röst

Den episke Brand

Ursprungligen skrevs Brand i episk form, men Ibsen omarbetade det därefter som en dramatisk dikt. Den episke Brand utgavs 1907, efter Ibsens död, av Karl Larsen.[2] Utgivningen väckte förvåning, eftersom Ibsen endast hade antytt att verket ursprungligen förelåg i episk form, och manuskripten ansågs förlorade. Emellertid fanns de i förvar hos en dansk samlare, och när denne dog övergick de till Det Kongelige Bibliotek i Köpenhamn.[1]

Källor

  1. ^ Ibsen, Henrik i Salmonsens Konversationsleksikon (andra utgåvan, 1922)
  2. ^ Ibsen, Henrik i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1910)
  3. ^ ”Brand”. Store norske leksikon. http://snl.no/Brand. Läst 15 augusti 2011. 
  4. ^ Bernt Olsson, Ingemar Algulin (1995). Litteraturens historia i världen (4. uppl.). Stockholm: Norstedt. sid. 404-405. Libris 7156663. ISBN 91-1-943622-X 

Externa länkar

v • r
Henrik Ibsens verk
Catilina 1850 · Kjæmpehøjen 1850 · Norma 1851 · Sancthansnatten 1852 · Gildet paa Solhoug 1855 · Fru Inger til Østeraad 1857 · Olaf Liljekrans 1857 · Hærmændene paa Helgeland 1858 · Kjærlighedens Komedie 1862 · Kongs-Emnerne 1864 · Brand 1866 · Peer Gynt 1867 · De unges Forbund 1869 · Digte 1871 · Kejser og Galilæer 1873 · Samfundets Støtter 1877 · Et dukkehjem 1879 · Gengangere 1881 · En folkefiende 1882 · Vildanden 1884 · Rosmersholm 1886 · Fruen fra Havet 1888 · Hedda Gabler 1890 · Bygmester Solness 1892 · Lille Eyolf 1894 · John Gabriel Borkman 1896 · Når vi døde vågner 1899