Bountyöarna

I dagens artikel ska vi utforska den fascinerande världen av Bountyöarna. Från dess ursprung till dess utveckling idag har Bountyöarna varit ett ämne av intresse för många människor inom olika områden. Genom den här artikeln kommer vi att dyka ner i historien och betydelsen av Bountyöarna, samt dess implikationer i det moderna samhället. Med tiden har Bountyöarna fångat uppmärksamheten hos både forskare, akademiker, yrkesverksamma och entusiaster, och dess relevans fortsätter att växa i den samtida världen. Dessutom kommer vi att undersöka hur Bountyöarna har påverkat olika aspekter av vardagen, och hur dess påverkan fortfarande är betydande idag. Gör dig redo att ge dig ut på en fascinerande resa om Bountyöarna och upptäck allt detta tema har att erbjuda.

översiktskarta

Bountyöarna (engelska: Bounty Islands) är en ögrupp bland Nya Zeelands subantarktiska öar i södra Stilla havet.

Historia

Området upptäcktes den 9 september 1788 av brittiske kapten William Bligh och namngavs efter hans fartyg HMS Bounty, bara några månader före det ökända myteriet. 1870 utropade brittiske kapten George Palmer öarna som brittisk besittning. Under tidiga 1800-talet var området en jaktmark för sälfångare.

Området upptogs på Unescos världsarvslista 1998.

Geografi

Bountyöarna ligger ca 680 km sydöst om Sydön. De geografiska koordinaterna är 47°42′ S och 179°04′ Ö. Ögruppen är av vulkaniskt ursprung och har en area om endast ca 1,3 km² och hela området är som mest 5 km i bredd. Det finns 13 småöar och ett 10-tal större kobbar fördelade på

  • Västra gruppen, största ön Depot Island samt 6 större öar
  • Mellersta gruppen, största ön Funnel Island samt 4 större öar
  • Östra gruppen, största ön Molly Cap samt 2 större öar

Öarna är obebodda och högsta höjden finns i Mellersta gruppen på Funnel Island med ca 90 m ö.h.

Bountyöarna är, vid sidan av några andra öar i regionen, tofspingvinens (Eudyptes sclateri) enda häckningsplats. Vidare är området häckningsplats för en rad sjöfåglar, bland annat gråryggig albatross (Thalassarche salvini).

Referenser

  1. ^ BirdLife International 2020 Eudyptes sclateri . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 6 januari 2021.
  2. ^ Birdlife International 2018 Thalassarche salvini . Från: IUCN 2018. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 12 juni 2023.

Externa länkar

v • r
Världsarv i Nya Zeeland