I dagens värld är Borrsjöån ett ämne som har fått stor relevans inom olika områden och sektorer. Dess inverkan har spridit sig till samhället, ekonomin, politiken och kulturen, och skapat intresse och debatt runt om i världen. Från dess ursprung till sin samtida evolution har Borrsjöån varit föremål för studier och analys av experter och akademiker, som försöker förstå dess inflytande på det dagliga livet och utvecklingen av nya paradigm. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv och tillvägagångssätt på Borrsjöån, för att erbjuda en heltäckande och uppdaterad vision av detta fenomen som fortsätter att sätta standarden idag.
Borrsjöån är ett vattendrag i östra Dalarna och västra Gästrikland. Det är 42 kilometer långt, och har ett avrinningsområde på 260 km². Ån rinner upp i Borrsjön, 263 meter över havet, i östra Dalarna (Falu kommun) och strömmar åt sydost. Efter drygt 10 kilometer passerar den gränsen till Gästrikland, strax norr om Pellasberget, och från och med byn Åmotan, ytterligare ungefär 10 kilometer in i Gästrikland, börjar den tidigare vildmarksbetonade ådalen bli uppodlad och befolkad. Vid byn Dalfors tar Borrsjöån emot sitt största biflöde, Storån från Lumsen och rinner med fördubblade krafter förbi Åttersta, Åshammar och Kungsgården. (I Nordisk familjebok betraktas dock Borrsjöån som biflöde till Storån istället för tvärtom.) Strax efter Kungsgården mynnar ån i Västerfjärden, Storsjön (62 meter över havet). Storsjön avvattnas i sin tur av Gavleån, varför Borrsjöån kan räknas som ett av Gavleåns källflöden.