I dagens värld har Bonaventura Carles Aribau blivit ett ämne av stor relevans och intresse för en mängd olika människor. Både på ett personligt och professionellt plan har Bonaventura Carles Aribau väckt en stor debatt och en mängd motstridiga åsikter. Från sitt ursprung till sin nuvarande situation har Bonaventura Carles Aribau väsentligt påverkat våra liv och påverkat olika aspekter av samhället. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska de olika dimensionerna och perspektiven av Bonaventura Carles Aribau, och analysera dess betydelse och implikationer idag.
Buenaventura Carlos Aribau | |
![]() | |
Född | 4 november 1798[1][2][3] Barcelona, Spanien |
---|---|
Död | 17 september 1862[3][4][5] (63 år) Barcelona, Spanien |
Begravd | begravningsplatsen i Poblenou |
Medborgare i | Spanien[2] |
Sysselsättning | Nationalekonom, journalist, författare, politiker |
Redigera Wikidata |
Bonaventura Carles Aribau, född 4 november 1798 i Barcelona och död 17 september 1862 i Ebendort, var en nykatalansk skald.
Aribau var en av nyromantikens viktigaste förkämpar i Katalonien. Genom sin Oda a la Patria (1833), som är mycket positiv till hembygdens språk, gav Aribau upphov till den katalanska kulturrörelsen.
Han studerade retorik och poesi vid seminariet, och samtidigt hydrostatik, statik och experimentell fysik vid Handelsverket. År 1820 gick han med i den liberala revolutionen och var medarbetande i tidskriften Diario Constitucional. Som medlem av Letsres-akademin från 1820, tillsammans med Ramón López Soler, grundade han publikationsbladet för det europeiska litterära panoramat El Europeo 1823.[6]
|