I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Bombus schrencki. Från dess ursprung till dess inverkan idag kommer vi att utforska alla relevanta aspekter av denna Bombus schrencki. Genom historien har Bombus schrencki spelat en avgörande roll i olika aspekter av samhället, vare sig som inspirationskälla, som förändringsagent eller som symbol för kulturell identitet. Genom detaljerad analys kommer vi att undersöka de många aspekterna av Bombus schrencki, från dess inflytande på konst och kultur till dess relevans i människors dagliga liv. Dessutom kommer vi att ta upp dess betydelse i det aktuella sammanhanget, med tanke på dess inverkan på den moderna världen och möjliga konsekvenser för framtiden. Sammanfattningsvis syftar den här artikeln till att erbjuda en heltäckande bild av Bombus schrencki, vilket ger läsarna en djup och berikande förståelse för detta ämne som är så relevant idag.
Bombus schrencki Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
![]() Bombus schrencki som pollinerar en Kung Karls spira. | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Leddjur Arthropoda |
Understam | Sexfotingar Hexapoda |
Klass | Egentliga insekter Insecta |
Ordning | Steklar Hymenoptera |
Överfamilj | Bin Apoidea |
Familj | Långtungebin Apidae |
Släkte | Humlor Bombus |
Undersläkte | Thoracobombus[2] |
Art | Bombus schrencki |
Vetenskapligt namn | |
§ Bombus schrencki | |
Auktor | Morawitz, 1881[2] |
Synonymer | |
Bombus schrenckii Morawitz, 1881[3] | |
Hitta fler artiklar om djur med |
Bombus schrencki är en biart som beskrevs av Morawitz 1881.[3] Den ingår i släktet humlor och familjen långtungebin.[3] Inga underarter finns listade.[4]
Mellankroppen har klart brunorange päls som ljusnar mot sidorna och buken. Bakkroppen är randad i omväxlande kraftigt håriga och gleshåriga partier; i de senare skiner den svarta kroppsytan igenom, vilket ger humlan ett randigt utseende. På tergit[a] 3 till 5 har arten dessutom svarta hår.[5]
Arten förekommer både i skogar, skogsbryn[5] skogsgläntor, betesmarker, uppodlade områden och även samhällen[1] Den besöker blommande växter som ärtväxter, orkidéer och kransblommiga växter.[5]
Utbredningsområdet sträcker sig från sjön Wigry i Podlasiens vojvodskap i nordöstra Polen via Finland, Estland, europeiska Ryssland och Sibirien till Stilla havskusten, Kamtjatka, Japan, Sachalin, Kurilerna och norra Kina.[1] Arten påträffades första gången i Finland 2000,[6] och den har därefter fortsatt expandera i landet[7]. Numera (i samband med genomgången 2019) är den klassificerad som livskraftig. Den har framför allt observerats i den södra delen av landet, upp i höjd med Norra Österbotten.[7]
|