Bobbie Ericson

Nuförtiden är Bobbie Ericson ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos många människor runt om i världen. Med sitt inflytande inom olika samhällsområden har Bobbie Ericson skapat ett växande intresse och blivit ett återkommande samtalsämne. Från sin påverkan på politik, kultur, teknik och vardagsliv har Bobbie Ericson visat sig vara en nyckelfaktor i hur människor ser världen omkring sig. I den här artikeln kommer vi att utforska den grundläggande roll som Bobbie Ericson spelar i vårt samhälle och undersöka hur det har utvecklats över tid.

Bobbie Ericson
Född19 februari 1925[1][2]
Kobe[2], Japan
Död7 december 1999[1] (74 år)
Saltsjöbadens församling[1], Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningLåtskrivare, kompositör[2], reklamchef[2]
Redigera Wikidata

Bobbie Ericson, officiellt Robert N:son Ericson, född 19 februari 1925 i Tokyo, död 7 december 1999 i Saltsjöbaden,[3] var en svensk kompositör och låtskrivare.

Till yrket var Bobbie Ericson informationschefStockholms Rederi AB Svea. Som kompositör är han kanske mest känd för "Utskärgård", ett pianostycke som förknippas med svensk sommar och ofta framförs i arrangemang för orkester. Under 1960-talet skrev han ett flertal schlager för Melodifestivalen: "April, april", "Vårvinter", "Stockholm" (1961), "Lolo Lolita" (1962), "En gång i Stockholm", "Hongkong sång" (1963) och "Kommer vår" (1965). Sammanlagt blev det två segrar: 1961 med "April april", text Yngve Orrmell (under pseudonymen Bo Eneby), och 1963 med "En gång i Stockholm", text Beppe Wolgers (under pseudonymen Bertil John).

Diskografi

Images of Sweden (1978, LP , EMI C 062-35612)

  • Sjugarelåt
  • Skärgårdsnatt
  • Svensk sommardans
  • I spets med en doft av lavendel
  • I vitt mot vår
  • Sommarsvala
  • Kom i skärgårdsfamn
  • Sollerövall
  • En gång i Stockholm
  • Vårvinter
  • På stranden
  • Utskärgård

Arrangemang och dirigering: Bengt Hallberg, förutom "Utskärgård" som är arrangerad av Hans Wahlgren.

Utmärkelser

Källor

Fotnoter

  1. ^ Sveriges dödbok 1830–2020, åttonde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021, läst: 13 februari 2023.
  2. ^ läs online, Projekt Runeberg , läst: 26 augusti 2022.
  3. ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Sveriges Släktforskarförbund 2010

Externa länkar