Idag fortsätter Blingon att vara ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av samhället. Oavsett om det är Blingon på ett personligt, professionellt, politiskt eller socialt plan är det obestridligt att dess inverkan märks inom olika områden av våra liv. Genom historien har Blingon varit föremål för passionerad debatt, uttömmande forskning och djup reflektion. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i världen av Blingon för att undersöka dess många aspekter, utmaningar och möjligheter. Från dess ursprung till dess nuvarande tillstånd kommer vi att utforska hur Blingon har format vår verklighet och hur den kommer att fortsätta att göra det i framtiden.
Blingon | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Växter Plantae |
Division | Fröväxter Spermatophyta |
Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
Ordning | Ljungordningen Ericales |
Familj | Ljungväxter Ericaceae |
Släkte | Blåbärssläktet Vaccinium |
Art | Blingon[1](inofficiellt namn) V. x intermedium |
Vetenskapligt namn | |
§ Vaccinium x intermedium | |
Auktor | Ruthe 1827[2][3] |
Blingon (eller blågon) Vaccinium myrtillus x vitis-idaea är en växt som uppkommit genom hybridisering mellan blåbär och lingon. Bladen har samma ljust gröna färg som blåbärsrisets och är läderartade som lingonrisets. Bären är lila[4] och inte särskilt välsmakande.[5]
Hybriden är känd sedan 1826 i Tyskland och 1871 i Storbritannien.[6] I Sverige har den rapporterats från ett fåtal platser men mycket sällan med bär.[4] I Bohuslän hittades ett bestånd med bär 1998.[5] Den har även hittats i Danmark, Ryssland och Polen.[6]
Anna Ponikierska, Wanda Gugnacka-Fiedor, Marcin Piwczyński, Morphological characteristics of Vaccinium ×intermedium Ruthe, Dendrobiology, 2004, vol. 51, 59–65.