Björkticka
I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Björkticka och allt det har att erbjuda. Björkticka har varit föremål för intresse och debatt i århundraden, och dess inverkan har märkts inom en mängd olika områden, från vetenskap till populärkultur. På dessa sidor kommer vi att undersöka historien om Björkticka, dess betydelse i den moderna världen och de olika perspektiv som finns på detta ämne. Oavsett om du är expert på Björkticka eller bara vill lära dig mer om det, kommer den här artikeln att ge dig en omfattande och insiktsfull översikt.
| Björkticka | |
.jpg) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Svampar Fungi |
| Stam | Basidiesvampar Basidiomycota |
| Klass | Agaricomycetes |
| Ordning | Polyporales |
| Familj | Polyporaceae |
| Släkte | Piptoporus |
| Art | Björkticka P. betulinus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Piptoporus betulinus | |
| Auktor | (Bull. ex Fr.) P. Karst. |
| Synonymer | |
|
Ungularia betulina (Bull.) Lázaro Ibiza 1916[1] Ungulina betulina (Bull.) Pat. 1900[2] Fomes betulinus (Bull.) Fr. 1890[3] Placodes betulinus (Bull.) Quél. 1888[4] Polyporus betulinus (Bull.) Fr. 1815[5] Agarico-pulpa pseudoagaricon Paulet 1793[6] Boletus betulinus Bull. 1788[7] Boletus suberosus Wulfen 1786[8] Boletus suberosus Batsch 1783[9] | |
|
Den mykologiska karaktären hos björkticka: | |||||||||
|
|
|
|
|
| |||||
|
|
|
| |||||||
Björkticka (Piptoporus betulinus) är en svampart i familjen Fomitopsidaceae som växer på döda och försvagade björkar.
Björktickan är vanlig på stammar av björk i hela Sverige, och orsakar en kraftig röta. Fruktkropparna bildas på hösten, lever till nästa vår och är ljust gråbruna med vit undersida.
Bildgalleri
-
Björktickor på död björk. -
Björkticka - översidan. -
Äldre björkticka - undersida.
Användning
Tickan är lätt och porös som torkad, och har bland annat använts som kork till flöten vid fiske. Tickan användes förr ofta som nåldyna, ibland tygklädd. Den har också använts för att sticka in knivar och andra verktyg i vid förvaring och även till rakknivar som rakstrigel.
Den har också använts som medel mot myggor genom att den torkade björktickan eldats vid öppen eld.[10]
Ett annat sätt att använda svampen var dess röta i björkveden. Den rötade veden lär ha fungerat som polermedel i urmakerier på den tiden som klockor innehöll större mekaniska delar.
Referenser
- ^ Lázaro Ibiza (1916) , In: Revta R. Acad. Cienc. exact. fis. nat. Madr. 14:668
- ^ Pat. (1900) , In: Essai Tax. Hyménomyc. (Lons–le–Saunier):103
- ^ E.M. Fries (1890) , In: Bull. soc. Hist. nat. Autun 3:165
- ^ Quél. (1888) , In: Fl. mycol. (Paris):396
- ^ E.M. Fries (1815) , In: Observ. mycol. (Havniae) 1:127
- ^ Paulet (1793) , In: Traité Champ., Atlas 2:105
- ^ Bull. (1788) , In: Herb. Fr. 7:tab. 312
- ^ Jacquin (1786) , In: Collnea bot. 1:344
- ^ ”CABI databases”. http://www.speciesfungorum.org. Läst 24 januari 2013.
- ^ Gunilla Ångström-Balla (2009).Svampens historiska användning i Sverige Arkiverad 25 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. Umeå universitet (Projektarbete)
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Björkticka.- "Svampbok" från Naturhistoriska riksmuseet
|