Biskopskors
I dagens värld har Biskopskors fått stor relevans i olika aspekter av det dagliga livet. Både på ett personligt och professionellt plan har närvaron av Biskopskors blivit en avgörande faktor som formar våra beslut, åsikter och beteenden. Med teknologins framsteg och globaliseringen har Biskopskors lyckats överskrida gränser och kulturella barriärer, och blivit ett ämne av allmänt intresse och en mötesplats för det moderna samhället. Från dess inverkan på ekonomin till dess inflytande på politik och kultur, har Biskopskors vävt ett nätverk av kontakter som påverkar alla hörn av planeten. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska den grundläggande roll som Biskopskors spelar i våra dagliga liv och hur den har lyckats etablera sig som ett nyckelelement i utvecklingen av dagens samhälle.
 |
 |
Biskopskors, även kallat pektoralkors (latin: crux pectorale, av pectus, 'bröst'), är ett ämbetstecken buret av biskopar inom vissa kyrkor.
Korsen bärs i en kedja eller snodd runt halsen. Inom romersk-katolska kyrkan har bröstkors i vissa fall även utdelats till abbotar. Inom protestantiska kyrkor upphörde bruket av biskopskors generellt i samband med reformationen men har delvis återupptagits under 1900-talet.
Inom Svenska kyrkan avskaffades biskopskorsen i samband med reformationen, för att återinföras 1805 av kung Gustav IV Adolf. De svenska biskopskorsen utgörs av ett latinskt kors av guld, buret i en guldkedja. Ärkebiskopens guldkors är dessutom i Sverige och Finland försett med strålar utgående från korsets mitt.
Källor
- Bengt Andersson, "Biskopskorset 150 år" i Växjö stifts hembygdskalender 46 (1955), s. 152–157.
- Bengt O.T. Sjögren, "Biskopskorset 200 år" i Medlemsblad för Skara Stiftshistoriska Sällskap, 2005:1
- Bengt Stolt, Kyrklig skrud enligt svensk tradition, 1964, s. 23–24.
- Yrsa Lindroos, Spåren till ett ärkebiskopskors, Hembygden 5/2010