I dagens värld har Birgitte Söndergaard fått oöverträffad relevans. Oavsett om det är inom vetenskap, teknik, konst, politik eller vardagsliv är Birgitte Söndergaard ett ämne som har fångat miljontals människor runt om i världen. Dess inverkan har märkts avsevärt i våra liv, och genererat debatter, kontroverser och upptäckter som har förändrat vår uppfattning och förståelse av Birgitte Söndergaard. I den här artikeln kommer vi att utforska detta fenomen på djupet, analysera dess olika aspekter, dess historia, dess nuvarande inflytande och dess framtida potential.
| Birgitte Söndergaard | |
| Född | 29 april 1957 Vänersborgs församling, Älvsborgs län, Sverige |
|---|---|
| Utbildad vid | Statens scenskola |
| Betydande roller | |
| Anna Vera i SOS – en segelsällskapsresa | |
| IMDb SFDb | |
Birgitta "Birgitte" Söndergaard, född 29 april 1957 i Vänersborgs församling, Älvsborgs län,[1] är svensk skådespelare, konstnär och programledare i TV.
Söndergaard gick ut Statens scenskola i Göteborg 1981, varefter hon bland annat var verksam vid Östgötateatern fram till 1987. Hon har även spelat på privatteatrar i Stockholm samt gjort TV och film. Från senare delen av 1990-talet till tidigt 2000-talet var hon programledare för TV-programmen Mänskligt, Blåsningen och Spårlöst försvunnen på TV3.[2] I samband med det sistnämnda, där man hjälpte personer att spåra upp försvunna eller okända släktingar, fick hon 2002 själv kontakt med sin danske far för första gången.[3] 2007 deltog hon i TV4:s underhållningsprogram Let's dance och var även bisittare åt Bert Karlsson i hans program Bert i TV8 och TV7.
1994 spelade Söndergaard en dalkulla i storfilmen Zorn om konstnären Anders Zorn, och några år senare började hon själv ägna sig åt måleri. Hon är självlärd och målar företrädesvis i olja och pastell/akvarell. Hon har deltagit i separat- och samlingsutställningar i Sverige och övriga Europa och är representerad i offentliga miljöer och hos privata samlare.
Hon har även skrivit boken Råttmannen kom fram (1995) om svårigheterna att få alla delar i livet att fungera tillsammans i vardagen.
| År | Roll | Produktion | Regi | Teater |
|---|---|---|---|---|
| 1987 | Inte nu, älskling! Ray Cooney och John Chapman |
Pierre Fränckel | Vasateatern | |
| 1989 | Charleys tant Brandon Thomas |
Per Gerhard | Vasateatern[4] | |
| 1991 | Sköna Helena Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy |
Georg Malvius | Vasateatern[5] | |
| 1993 | Maria Elena Santiago | Buddy – The Buddy Holly Story Alan Janes och Rob Bettinson |
Tony Verner | Göta Lejon[6] |
| 1995 | Dubbeltrubbel Marc Camoletti |
Lars Amble | Vasateatern[7] | |
| 1997 | Sibylla Slotte | Spanska flugan Franz Arnold och Ernst Bach |
Thomas Ryberger | Intiman |
|