I dagens värld är Bijeljinamassakern en fråga som har fått stor relevans i samhället. Allt eftersom tiden går, finner vi behovet av att utforska och förstå detta Bijeljinamassakern ur olika perspektiv. Vikten av Bijeljinamassakern kan inte underskattas eftersom det påverkar olika aspekter av det dagliga livet. Därför är det avgörande att ta upp denna fråga fullständigt och objektivt för att förstå dess inverkan på dagens samhälle. I den här artikeln kommer vi att analysera i detalj Bijeljinamassakern och dess inflytande i olika sammanhang, för att erbjuda en heltäckande och uppdaterad vision av detta mycket relevanta ämne.
Bijeljinamassakern var de mord på civila bosnier som utfördes av den serbiska paramilitära gruppen Arkans tigrar under Bosnienkriget. Ett antal serber som försökte ingripa och förhindra massakern föll också offer för förbandet och minst 48 civila dödades. Så sent som 2008 hade ännu inte någon anmälan om krigsförbrytelser i samband med massakern lämnast till det lokala rättsväsendet. RDC (Forsknings- och Dokumentationscentret) i Sarajevo hävdar att ca 1040 människor ska ha dödats.
Förbandet Arkans tigrar, som stod under befäl av Jugoslaviska folkets armé, JNA, intog Bijeljina 1 april 1992. President Alija Izetbegovic sanktionerade JNA:s ockupation av Bijeljina och varnade dem för att hindra förbandets insats mot bosniakiska civila.
Fotojournalisten Ron Haviv, som var inbjuden av förbandets chef Željko Ražnatović, blev ögonvittne till händeserna. Ett av hans fotografier, med titeln "Arkans milisman sparkar en döende kvinna", publicerades och fick Ražnatović att hota Haviv till livet.