Betaniastiftelsen
I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Betaniastiftelsen på djupet, analysera dess relevans i dagens samhälle och dess inverkan på olika aspekter av våra liv. Från dess ursprung och utveckling till dess inflytande på populärkulturen, genom dess engagemang i hur vi förhåller oss till världen omkring oss. Vi kommer också att undersöka expertutlåtanden och de olika perspektiv som finns kring Betaniastiftelsen, i syfte att ge en global och komplett vision av detta breda och komplexa ämne. Längs dessa linjer kommer vi att fördjupa oss i en djup reflektion som hjälper oss att bättre förstå vikten av Betaniastiftelsen i det aktuella sammanhanget.
Betaniastiftelsen var från början en vårdinstitution inom Metodistkyrkan i Sverige. Sedan Metodistkyrkan 2011 gick med i den nybildade Equmeniakyrkan är stiftelsen en fristående och självförvaltande del av Equmeniakyrkan.
Betaniastiftelsen grundades 1900 i Göteborg som en diakonissförening med namnet Betaniaföreningen, och införlivades 1911 med Metodistkyrkan.
Från 1902 utbildades sjuksköterskor vid Metodistkyrkans sjukhus i Tyskland Bethanien Krankenhaus i Hamburg och Frankfurt am Main, men från 1926 anordnades en egen sjuksköterskeutbildning med praktik vid de tyska sjukhusen.[1] Utbildningen upphörde 1973.[2]
Stiftelsen drev 1947 Jakobsdals hem för sinnessjuka i Örgryte, Göteborg, vilohemmet Ahlefors vid Alingsås och ett hem för kroniskt sjuka i Stocksund.[1] Man drev även systerhem och sjukhem i Malmö, Stockholm och Göteborg.[3]
Idag är Betaniastiftelsen verksam med utbildningar över hela landet inom palliativ vård, kriskommunikation, kultur i vården och inom själavård.
Källor
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1939 (nyutgåva)). Svensk uppslagsbok. Bd 3. Malmö: Svensk uppslagsboks förlag AB. sid. 894-895
- ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord Betaniastiftelsen)
- ^ Svensk uppslagsbok, 2:a upplagan, 1947 Arkiverad 19 augusti 2015 hämtat från the Wayback Machine.