Berzeliigatan, Göteborg
Under de senaste decennierna har Berzeliigatan, Göteborg varit föremål för ett ökande intresse av forskare, akademiker och yrkesverksamma från olika områden. Inverkan av Berzeliigatan, Göteborg på det moderna samhället är obestridlig, dess implikationer sträcker sig från den ekonomiska till den kulturella sfären, inklusive områdena hälsa och teknik. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Berzeliigatan, Göteborg och analysera dess inflytande på olika aspekter av vårt dagliga liv. Från dess roll i bildandet av identiteter till dess deltagande i utvecklingen av affärsstrategier har Berzeliigatan, Göteborg blivit ett relevant ämne som förtjänar att granskas ur flera perspektiv. Genom analysen av Berzeliigatan, Göteborg försöker vi belysa dess implikationer och reda ut dess komplexitet, för att bättre förstå dess roll i den samtida världen.
 Berzeliigatan i riktning österut mot Södra Vägen och Sten Sturegatan. | |
| Namn efter | Kemisten Jöns Jacob Berzelius. |
|---|---|
| Namngiven | 1890 |
| Läge | |
| Plats | Lorensberg, Heden, Göteborg |
| Sträckning | Götaplatsen – Sten Sturegatan |
| Längd | 425 meter |
| Betydelse | |
| Byggnader | Stadsteatern, Stadsbiblioteket |
Berzeliigatan är en gata i stadsdelarna Lorensberg och Heden i centrala Göteborg. Gatan sträcker sig i rak linje, cirka 425 meter mellan Götaplatsen och Sten Sturegatan. Den fick sitt namn 1890 i 14:e roten efter kemisten Jöns Jacob Berzelius. Ursprungligen fortsatte gatan från Sten Sturegatan till Mölndalsån, en del som från 1952 heter Valhallagatan. Sin nuvarande sträckning vid Götaplatsen fick gatan någon gång mellan 1921 och 1923, en ändring som gjordes inför Jubileumsutställningen i Göteborg 1923. Längs sin väg möter Berzeliigatan: Johannebergsgatan, Södra Vägen, Wadmansgatan och Hedåsgatan.
Berzeliigatan är numrerad 1-26, med fastighetsbeteckningarna:
- (1) Lorensberg 30:2
- (2) Lorensberg 29:2
- (3) Lorensberg 30:2
- (4) Lorensberg 29:2
- (5) Lorensberg 25:11
- (7) Lorensberg 25:1
- (9) Heden 28:1
- (11) Heden 28:2
- (12) Heden 27:23
- (13A) Heden 28:3
- (13B) Heden 28:3
- (13) Heden 28:3
- (14) Heden 27:12
- (15) Heden 28:14
- (16) Heden 26:12
- (17) Heden 28:14
- (18) Heden 26:11
- (19) Heden 28:6
- (20) Heden 26:10
- (21) Heden 29:1
- (22) Heden 25:12
- (23) Heden 29:2
- (24) Heden 25:11
- (25) Heden 29:3
- (26) Heden 25:10
År 1910 hade Berzeliigatan en längd av 223 meter, en medelbredd av 17,1 meter och en yta av 3 815 kvadratmeter. Gångbanorna var täckta med grus till 1 542 kvadratmeter och endast 43 kvadratmeter var "Tuktad sten, asfalt, beton, klinkert m.m." Körbanornas 2 170 kvadratmeter utgjordes av makadam.
De äldsta stenhusen i fem våningar längs gatan uppfördes främst 1900-1910. Husen ingår i kommunens Bevaringsprogram 1987, Värdefulla miljöer 1985 samt är skyddade enligt Naturresurslagen 2:a kapitlet av Riksintresse.
År 1880 började hästdriven spårvagn gå i Södra vägen, och från 1902 eldriven spårvagn. En hållplats som har namnet Berzeliigatan finns vid korsningen med Berzeliigatan.
Källor
- Göteborgs Gatunamn : 1621 t o m 2000, , red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7, s. 50, 301
- ^ Eniro kartor, Rita & Mät
- ^ Brandpersonalens årsbok 1981, Brandkåren Göteborg 1981, s. 26
- ^ Karta öfver Göteborg : sammandragen år 1888 af Ludvig Simon, , N P Pehrssons förlag och egendom, Skala 1 : 4 000
- ^ Göteborgs Adress- och Industrikalender År 1891, , utgifven från Fred. Lindbergs Kalenderexpedition, Göteborg 1891, s. 7
- ^ Turistkarta över Göteborg, andre stadsingenjör A. Södergren, N J Gumperts Bokhandel, Göteborg 1923
- ^ Vägledare för Göteborg jämte Poliskalender år 1926, utgiven av polisföreningen "Kamratskapet", Göteborg 1926, s. 52
- ^ Eniro kartor.
- ^ Göteborgs stad, Fastighetskontoret, "Från gatuadress till fastighetsbeteckning" (år 2010).
- ^ Statistisk Årsbok för Göteborg, , Afd. I : Årsberättelser och allmän statistik, Komitén för Göteborgs stads kommunalstatistik 1910, s. 122
- ^ Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: Ett program för bevarande, , red. Gudrun Lönnroth, utgiven av Göteborgs Stadsbyggnadskontor 1999 ISBN 91-89088-04-2, s. 81
| |||||||
| |||||||
