I dagens värld har Bertus Aafjes blivit ett ämne av stor relevans och intresse för en mängd olika människor. Från dess inverkan på samhället till dess inflytande på populärkulturen har Bertus Aafjes fångat uppmärksamheten hos individer från alla samhällsskikt. Med en så bred räckvidd är det väsentligt att till fullo analysera och förstå innebörden och implikationerna av Bertus Aafjes idag. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Bertus Aafjes, från dess ursprung till dess möjliga framtida utveckling, för att belysa detta fenomen och dess inverkan på vårt dagliga liv.
Bertus Aafjes | |
![]() Bertus Aafjes (1965) | |
Född | Lambertus Jacobus Johannes Aafjes[1] 12 maj 1914[1][2][3] Amsterdam[4] |
---|---|
Död | 23 april 1993[5][6] (78 år) Swolgen[5], Nederländerna |
Begravd | Swolgen |
Andra namn | Jan Oranje |
Medborgare i | Konungariket Nederländerna[6] |
Utbildad vid | Katholieke Universiteit Leuven Pontificio Istituto di Archeologia Cristiana Ignatiusgymnasiumet ![]() |
Sysselsättning | Poet[1], kammarskrivare, journalist, författare[1], prosaist |
Maka | Tine Aafjes-Wesseling[7] |
Barn | 4 |
Föräldrar | Johannes Aafjes Nicolasina Aafjes |
Utmärkelser | |
Tollenspriset (1953)[8] Burgemeester van Grunsven-prijs (1962)[9] Cestoda-priset (1989)[10] | |
Redigera Wikidata |
Bertus Aafjes, född 12 maj 1914, död 23 april 1993, var en nederländsk journalist och författare. Hans inspirationskällor låg i resor till Egypten och Italien och flera av hans reseskisser och journalistiska verk har samlats i böcker som Morgen bloeien de abrikozen ("Imorgon blommar aprikoserna") från 1954 och De wereld is een wonder ("Världen är ett under") från 1959.
|