I dagens värld har Beräkningsbiologi blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av människor och organisationer. Oavsett om det beror på dess inverkan på samhället, dess historiska relevans eller dess inflytande på det dagliga livet, har Beräkningsbiologi fångat uppmärksamheten hos experter och nyfikna. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Beräkningsbiologi, från dess ursprung till dess utveckling idag, analysera dess inflytande inom olika områden och reflektera över dess betydelse för framtiden. Beräkningsbiologi är ett fascinerande ämne som inbjuder oss att reflektera och ifrågasätta våra uppfattningar, och vi är glada över att fördjupa oss i dess studie på sidorna som följer.
Den här artikeln bör enligt ett förslag slås ihop med Bioinformatik (2024-04) (Diskussion) |
Beräkningsbiologi involverar utveckling och tillämpning av dataanalytiska och teoretiska metoder, matematisk modellering och beräkningssimuleringstekniker för att studera biologiska, beteendemässiga och sociala system. Fältet är brett definierat och omfattas i datalogi, tillämpad matematik, animation, statistik, biokemi, kemi, biofysik, molekylär biologi, genetik, genomik, ekologi, evolution, anatomi, neurovetenskap och visualisering.
Beräkningsbiologi skiljer sig från biologisk beräkning, vilket är ett delområde av datavetenskap och datorteknik som använder bioteknik och biologi för att bygga datorer, men liknar bioinformatik, vilket är en tvärvetenskap som använder datorer för att lagra och bearbeta biologiska data.
Enligt Svensk MeSH anges Beräkningsbiologi vara synonymt med Bioinformatik och engelskans Computational Biology och begreppet anges vara en undergrupp till både Biologi och Informatik.
|