Bensylpenicillin

Idag är Bensylpenicillin ett mycket relevant ämne som har fångat uppmärksamheten hos människor från hela världen. Med sin enorma påverkan på dagens samhälle har Bensylpenicillin blivit en central diskussionspunkt i olika sammanhang. Oavsett om det är inom den politiska, sociala, kulturella eller vetenskapliga sfären har Bensylpenicillin lyckats skapa ett brett intresse och har gett upphov till många debatter och forskning. I den här artikeln kommer vi att ytterligare utforska effekterna av Bensylpenicillin och hur det har format hur vi förstår världen omkring oss. Från dess ursprung till dess utveckling idag kommer vi att fördjupa oss i en uttömmande analys som gör att vi bättre kan förstå vikten av Bensylpenicillin i det samtida samhället.

Strukturformel

Bensylpenicillin (vanliga alternativa beteckningar är bensyl-pc, penicillin-G eller PcG) är ett betalaktamantibiotikum och ingår i gruppen penicilliner. Bensylpenicillin kan ges intravenöst eller som injektion intramuskulärt.[1] Den kan inte ges som tablett då bensylpenicillin inte är syrastabilt och degraderas i kontakt med magsyran.

Bensylpenicillin kan ge allergiska reaktioner.

Användning

Bensylpenicillin har ett liknande spektrum som fenoxymetylpenicillin och kan användas för behandling av sjukhuskrävande infektioner orsakade av pneumokocker, betahemolytiska streptokocker, alfastreptokocker, borrelia och pasturella multocida. Exempel på infektioner där bensylpenicillin används som behandling är lunginflammation[2], allvarligare streptokockinfektioner i huden (ex. rosfeber[3]), streptokockendokarditer (initialt tillsammans med en aminoglykosid)[4] samt vid allvarlig borreliainfektion där hjärta eller hjärnan har blivit påverkad.

Se även

Fenoximetylpenicillin - Kåvepenin

Referenser

  1. ^ ”Bensylpenicillin® Meda - FASS Vårdpersonal”. www.fass.se. https://www.fass.se/LIF/product?userType=0&nplId=19490518000018. Läst 8 juni 2024. 
  2. ^ ”Pneumoni”. Internetmedicin. Arkiverad från originalet den 2 februari 2013. https://web.archive.org/web/20130202185800/http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=181. Läst 9 februari 2013. 
  3. ^ ”Erysipelas, rosfeber”. Internetmedicin. Arkiverad från originalet den 2 februari 2013. https://web.archive.org/web/20130202185930/http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=176. Läst 9 februari 2013. 
  4. ^ ”Endokardit, infektiös”. Internetmedicin. Arkiverad från originalet den 2 februari 2013. https://web.archive.org/web/20130202173030/http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=467. Läst 9 februari 2013. 
v • r
Penicilliner