Bengan Wittström
I världen av Bengan Wittström finns det oändliga aspekter att upptäcka och utforska. Från dess ursprung till dess relevans idag har Bengan Wittström fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Oavsett om det är genom sitt inflytande på populärkulturen, dess påverkan på samhället eller dess betydelse förr i tiden, fortsätter Bengan Wittström att väcka intresse och skapa debatt. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Bengan Wittström, utforska dess olika aspekter och reda ut dess innebörd i det aktuella sammanhanget. Från dess utveckling genom åren till dess roll i människors liv är Bengan Wittström ett ämne som förtjänar att analyseras från olika perspektiv för att förstå dess verkliga omfattning.
| Bengan Wittström | |
| Född | 14 maj 1929 Sankt Matteus församling, Stockholm |
|---|---|
| Död | 20 oktober 2003 (74 år) Högalids församling, Stockholm |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Musiker |
| Redigera Wikidata | |
Bengt Birger Fredrik "Bengan" Wittström, född 14 maj 1929 i Sankt Matteus församling i Stockholm, död 20 oktober 2003 i Högalids församling i Stockholm,[1] var en svensk jazzmusiker, radioproducent och visforskare.
Verksamhet
Wittström kom i början av 1960-talet till Sveriges Radio som producent, först i den då nystartade Melodiradion, och senare inom underhållningsavdelningen. Han gjorde tillsammans med Kjell Swanberg humor-radioprogrammet Platt-etyder, som sändes i Sveriges Radio P3 under lördagsförmiddagarna under 1980-talet. På 1970-talet sände han de snarlika programserierna Bättre sänt än aldrig och Ännu bättre sänt än aldrig, som han gjorde tillsammans med Lasse O'Månsson. Wittström valde ut den musik som spelades i programmen.
Samtidigt med sitt arbete som radioproducent studerade han vid Stockholms universitet, och skrev många artiklar och böcker kring folk- och nöjesliv i Stockholm. Hans forskande i svensk visa ledde till långvarigt letande i Sveriges Radios grammofonarkiv, som resulterade i noteringar i ett kartotek (som senare kom att renskrivas av Eddie Bruhner). Denna unika referenssamling bildar fortfarande basen i radioprogram som till exempel Tattarspeedway, och skapade inspiration för fenomenet Sunkit.
Han var även jazzmusiker och spelade bas med många kända musiker under 1950-talet, bland annat i Charlie Normans orkester under åren 1953–1958.[2]
Bengan Wittström är gravsatt i Högalids kolumbarium i Stockholm.[3]
Bibliografi
- Wittström, Bengt (1970). Dansmusiker, danspublik och danslokaler i Stockholm under 1900-talets första hälft. Stockholm: Stockholms universitet. Libris 17105305
- Wittström, Bengt (1973). Om dansmusik och dansmusiker i Stockholm under fyra decennier (1920-1960). Stockholm: Stockholms universitet. Libris 11774934
- Eklund, Hans; Wittström, Bengt (1974). Djurgårdsnöjen. Stockholm: Björkmans eftr. Libris 870888
- Stribolt Barbro; Wittström, Bengt, red (1983). Från Humlan till Intiman: något om Stockholms privatteatrar. Stockholm. Libris 2525215
- Wittström, Bengt (1988). Allan och hans värld: Allan Edwall berättar om sitt liv och sin konst (en bok av Bengt Wittström byggd på fem radioprogram). Libris 7409641
Filmografi
- 1956 – Johan på Snippen – medlem i Charlie Normans showorkester
- 1987 – Leif – Karlsson
Källor
- "Wittström, Bengt | ”Bengan” – kontrabasist, radioproducent och jazzforskare" på Orkesterjournalen
- "Radioprofilen Bengt Wittström död" Aftonbladet 25 oktober 2003
- Bengan Wittström på Svensk Filmdatabas
Noter
Externa länkar
|
Denna artikel behöver bilder. Har du en passande fri bild får du gärna ladda upp den.