Bellmansdagen

I dagens värld är Bellmansdagen ett ämne som har fått stor relevans och uppmärksamhet inom olika områden. Oavsett om det är på en personlig, professionell, social eller politisk nivå, har Bellmansdagen genererat debatter, kontroverser och diskussioner som har fångat intresset hos individer i alla åldrar och bakgrunder. I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska de många aspekterna av Bellmansdagen och dess inverkan på dagens samhälle. Från dess ursprung till dess utveckling idag kommer vi att analysera hur Bellmansdagen har kommit att påverka vårt sätt att tänka, agera och förhålla oss till världen omkring oss. Genom ett holistiskt och tvärvetenskapligt tillvägagångssätt vill denna artikel erbjuda en heltäckande och berikande vision av Bellmansdagen, för att främja en bättre förståelse och reflektion över dess betydelse i våra dagliga liv.

Invigning av Bellmansbysten
Färglitografi av Hjalmar Mörner (1794-1837)

Bellmansdagen är en svensk temadag som firas årligen den 26 juli. Det är dagen då en minnesfest för Carl Michael Bellman hölls 1829 vid nuvarande BellmansroDjurgården i Stockholm i samband med invigningen av Bellmansbysten av Johan Niklas Byström på platsen på initiativ av Sällskapet Par Bricole.

Bellmandagen den 26 juli blev en tradition

Bellmansfesten vid Bellmansro den 26 juli (okänt år). Akvarell av konstnären Fritz von Dardel (1817-1901).

Svärmeriet för Bellman hade fortlevt inom ordenssällskapet Par Bricole och förstärktes när de nyromantiska författarna Carl Fredric Dahlgren och Clas Livijn 1824 stiftade Bellmanska sällskapet. I Bellmanska sällskapet invaldes efter hand bland andra sidenkramhandlaren Adolf Bellman, son till Carl Michael Bellman, samt författarna J.M. Stjernstolpe, Clas Livijn och Per Adolf Sondén samt skådespelaren Lars Hjortsberg och skulptören Johan Niclas Byström. Festligheterna vid avtäckandet av Byströms porträttbyst av Bellman, beställd och betalad av "skaldens beundrare", var en stor händelse. Bellmansdagen firades därefter årligen på samma plats.

Hjalmar Mörner berättar roligt om den kungliga folkfesten bland ekarna vid Bellmansro. Firandet av Bellmans minne den 26 juli blev en tradition, som fortlever än idag.[1]

Fritz von Dardel har målat en liten vacker akvarell av samlingen av människor som rörde sig vid firandet av Bellmans minne den 26 juli. Det är okänt vilket år, men damernas färgrika krinoliner och vippande parasoller har slagit ut som blommor på en sommaräng. Par Bricole musicerar i bakgrunden och efter festen erbjuds förfriskningar på Carlmarks konditori, sedermera Bellmansro, i närheten av den ek "under vars skugga skalden diktat så mången tjusande idyll".[2]

Firande på annat håll

Bellmansdagen firas också på andra håll, till exempel av Hägerstens hembygdsförening vid Bellmanskällan i Mälarhöjden.[3]

Källor

  • Gamla Stockholm av Claes Lundin och August Strindberg (1882)

Noter

  1. ^ Lars Epstein: Bellamnsdagen firades traditionsenligt för 189:e gången i rad i Dagens Nyheter den 26 juli 2017
  2. ^ Pontus Grate, Eva Nordenson, Från Ulriksdal till Bellmansro, Konstnärer i Nationalstadsparken under 300 år, Prins Eugens Waldemarsudde, Carlsson Bokförlag, 1998, sidorna 148-149. ISBN 91-7203-805-5.
  3. ^ Lars Epstein: Bellmansdagen vid Bellmanskällan i Dagens Nyheter den 27 juli 2016