I dagens värld är Bekännelsekyrkan ett ämne som har fått stor relevans inom alla samhällsområden. Från politik till teknik, kultur och ekonomi har Bekännelsekyrkan avsevärt påverkat vårt sätt att leva och relatera. Under åren har Bekännelsekyrkan väckt passionerade debatter och åstadkommit djupgående förändringar i hur vi närmar oss olika aspekter av vårt dagliga liv. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Bekännelsekyrkan och analysera dess inflytande inom olika områden, för att bättre förstå dess inverkan på dagens samhälle.
| Bekännelsekyrkan | |
| Bildad | 1933 |
|---|---|
| Nedlagd | 1945 |
| Typ | Kristet samfund |
| Officiella språk | Tyska |
Bekännelsekyrkan (tyska: Die bekennende Kirche) var en rörelse inom den evangeliska kyrkan i Tyskland under den nazistiska diktaturen som med framgång motverkade de regimtrogna Deutsche Christen och sedan uppgick i Tysklands evangeliska kyrka (EKD).[1]
Viktiga representanter för Bekännelsekyrkan var Karl Barth, som på bekännelsesynoden i Barmen 1934 framlade Barmendeklarationen, som skarpt kontrasterade tron på Kristus mot kulten av Führern, Dietrich Bonhoeffer, som ledde ett illegalt prästseminarium och vars delaktighet i en sammansvärjning mot Adolf Hitler kostade honom livet, och Martin Niemöller, som på grund av sin hållning mot nazisternas kyrkopolitik sattes i koncentrationsläger och som vid den evangeliska kyrkans grundande fick sin kyrka att förklara sin skuld i skeendet.
Vad motståndet mot Deutsche Christen och nazismen berodde på, är ämne för diskussioner. Somliga framställer motståndet som politiskt, medan andra anser att de politiska inslagen endast var resultat av att Bekännelsekyrkan värnade kyrkans frihet från staten.[2]
Den svenska prästen Birger Forell stödde Bekännelsekyrkan.