Bastnäsfältet
I dagens värld har Bastnäsfältet fått stort intresse på grund av dess relevans inom olika samhällsområden. Inom både samhällsvetenskap och teknik har Bastnäsfältet blivit ett ämne för diskussion och debatt, vilket väckt olika åsikter bland experter från olika discipliner. Dessutom har Bastnäsfältet genererat en betydande inverkan på människors dagliga liv och påverkat deras beslut och beteenden. Av dessa skäl är det väsentligt att i detalj analysera vilken roll Bastnäsfältet spelar idag och hur den formar framtiden i olika sammanhang. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika dimensionerna av Bastnäsfältet och dess betydelse i dagens samhälle.
Bastnäsfältet ligger i Riddarhyttan, Skinnskattebergs kommun.
Bastnäsfältet är en av världens mineralrikaste platser och ingår i Ekomuseum Bergslagen. Här har det sedan 1600-talet brutits olika mineral. Här finns över 50 olika mineral.
År 1803 upptäcktes grundämnet cerium i "bastnäs-tungsten" av Wilhelm Hisinger (brukspatron på Skinnskattebergs bruk) och kemisten Jöns Jacob Berzelius. Under åren 1875-1888 bröts ca 4500 ton ceriummalm. Andra mineral som finns här är bland andra bastnäsit, cerit, lanthanit, linneit, ferriallanit-(Ce) och törnebohmit-(Ce). Bastnäsit upptäcktes först i Bastnäs och är ett ceriumhatligt mineral.
Vid Bastnäs finns ett välbevarat hakspel, det enda kvarvarande i världen på ursprunglig plats.
Källor
- Lindeqvist Christina, Hägerman Britt-Marie, red (2010). Om järn och människor: Ekomuseum Bergslagen berättar i landskapet : guidebok. Ludvika: Ekomuseum Bergslagen. Libris 11934873. ISBN 978-91-633-6907-0, s. 154-155
- Ekomuseum om Bastnäsfältet
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Bastnäsfältet.
