Basofil granulocyt
I den här artikeln ska vi prata om Basofil granulocyt, ett ämne som har varit föremål för debatt och diskussion under lång tid. Basofil granulocyt är ett ämne som har väckt nyfikenhet och genererat motstridiga åsikter inom olika områden. Det spelar ingen roll om du är expert på området eller bara intresserad av att lära dig mer om det, den här artikeln kommer att ge dig detaljerad och relevant information om Basofil granulocyt. Vi kommer att utforska olika aspekter relaterade till Basofil granulocyt, från dess historia och utveckling till dess inverkan på dagens samhälle. Dessutom kommer vi att titta på några av de olika perspektiv som finns kring Basofil granulocyt och hur det har angripits i olika sammanhang. Gör dig redo att fördjupa dig i den fascinerande världen av Basofil granulocyt och upptäck allt detta tema har att erbjuda!
Basofil granulocyt är en vit blodkropp. Dess funktion är att bilda och transportera histamin och heparin. Eftersom nästan allt histamin kommer från de basofila granulocyterna så kan histaminmängden användas som ett mått på mängden basofila blodkroppar. Till skillnad från de andra vita blodkropparna drar den till sig basiska ämnen och heter därför basofil. Den har en lobulerad kärna[1] (formen på kärnan gör att det ser ut som två stycken) och grova granula. Den utgör mindre än 1 % av de vita blodkropparna i blodet hos friska personer. Är antalet basofila blodceller extremt lågt kan det vara ett tecken på leukemi. Ökat antal basofiler kan vara ett tecken på astma eller allergi.
Referenser
- ^ Guyton & Hall. Textbook of Human Physiology (12:e uppl. 2011). ISBN 978-1-4160-4574-8
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Basofil granulocyt.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||