Barysaŭ

Idag ska vi prata om Barysaŭ. Detta ämne är av stor relevans i dagens samhälle, eftersom det har skapat stor debatt och kontroverser inom olika sektorer. Det är viktigt att förstå de olika aspekterna kring Barysaŭ, från dess ursprung till dess inverkan idag. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika perspektiven och åsikterna om Barysaŭ, med målet att erbjuda en heltäckande och balanserad syn på detta ämne. Vi hoppas att denna analys hjälper till att belysa Barysaŭ och skapa större förståelse för dess betydelse i det aktuella sammanhanget.

För den interstellära kometen, se 2I/Borisov.
Barysaŭ
Барысаў (belarusiska), Борисов (ryska), Borisov
Stad
Flagga
Land Belarus Belarus
Voblasts Minsk
Koordinater 54°14′0″N 28°30′0″Ö / 54.23333°N 28.50000°Ö / 54.23333; 28.50000
Folkmängd 143 919 (2016-01-01)
Geonames 630376
Barysaŭs läge i Belarus.
Barysaŭs läge i Belarus.
Barysaŭs läge i Belarus.

Barysaŭ (belarusiska: Барысаў), eller Borisov (ryska: Борисов), är en belarusisk stad med 143 919 invånare (2016). Den är belägen vid floden Bjarezina i Minsk oblast.

Historia

Staden grundades år 1102. Borisov ockuperades av Nazityskland under andra världskriget. I och omkring Barysaŭ anlade SS sex dödsläger, i vilka sammanlagt 33 000 personer mördades. (Se: Förintelsen i Belarus)

Det var i närheten av Barysaŭ som Napoleon 1812 korsade Bjarezina. Den gamla staden låg på flodens östra sida, på den västra sidan växte under 1900-talet den nya staden fram. Staden var under 1900-talet känd för sin ångbåtsstation samt trä-, pappers-, tändsticks- och kristallglasindustri.

Idrott

I staden finns fotbollslaget BATE Borisov.

Referenser

  1. ^ ryska: Численность населения на 1 января 2016 г. и среднегодовая численность населения за 2015 год по Республике Беларусь в разрезе областей, районов, городов, поселков городского типа.
  2. ^ ”Borisov”. Tourism in Belarus. National Tourism Agency. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525194333/http://eng.belarustourism.by/catalog/127_21032.html. Läst 6 november 2010. 
  3. ^ Svensk uppslagsbok, andra upplagan 1947 Arkiverad 23 februari 2015 hämtat från the Wayback Machine.