I dagens värld har Bankår blivit ett ämne av ökande intresse för människor i alla åldrar och samhällsskikt. Oavsett om vi talar om Bankår på ett personligt, professionellt eller socialt plan är dess betydelse och relevans obestridlig. Från dess ursprung till dess genomslag idag har Bankår varit föremål för debatt, reflektion och studier av både experter och entusiaster. I den här artikeln kommer vi att utforska några av de mest relevanta och aktuella aspekterna av Bankår, såväl som dess inflytande på vårt dagliga liv. Gör dig redo att fördjupa dig i den fascinerande världen av Bankår!
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-04) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Ett bankår är en metod för att mäta perioder som används i finansiella affärer och datormodeller som är baserade på en förenkling till ett år med 360 dagar, som består av 12 månader med 30 dagar vardera. För att hämta en sådan kalender från den normala gregorianska kalendern hoppar man över vissa dagar. Bankåret kan ligga till grund för beräkning av ränta under ett kalenderår.
Det finns två allmänt tillgängliga metoder som skiljer på det sätt som de hanterar de fall där de månader inte är 30 dagar långa. Längden på en månad som inte har 30 dagar beräknas som ett helt antal dagar mellan två datum A och B (där, enligt praxis, A är tidigare än B):
I båda fallen är beräknas skillnaden mellan de justerade datumen sedan genom att behandla alla intervenerade månader såsom varande 30 dagar lång.
|