I följande artikel kommer Banda (folk) att närma sig ur olika perspektiv, med syftet att utforska dess olika aspekter och fördjupa sig i dess relevans i olika sammanhang. Banda (folk) kommer att analyseras utifrån ett historiskt, sociologiskt och kulturellt synsätt, för att belysa dess betydelse och påverkan på det samtida samhället. Dessutom kommer en panoramavy av de olika åsikter och debatter som kretsar kring Banda (folk) att erbjudas, med avsikten att skapa en kritisk och berikande reflektion. Från dess ursprung till dess inflytande på nuet, syftar den här artikeln till att ge en heltäckande och komplett titt på Banda (folk), och uppmanar läsaren att fördjupa sin förståelse och uppskattning.
Antal sammanlagt | ||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
1,1 miljoner (cirka år 2000) | ||||||||||||
Regioner med betydande antal | ||||||||||||
| ||||||||||||
Besläktade folkgrupper | ||||||||||||
Banda eller togbo är ett folk i Centralafrikanska republiken, där de utgör den största befolkningsgruppen, samt i Kongo-Kinshasa, Kamerun och Sudan, sammantaget omkring 1,1 miljoner människor (cirka år 2000.[1] De talar ett språk inom språkfamiljen Adamawa-Ubangi.[2]
Deras traditionella huvudnäring är jordbruk, med odling av majs, maniok, jordnötter, sötpotatis och tobak. Dessutom ägnar de sig en del åt jakt, fiske och samlande.[1] Männen ägnar sig åt jakt och fiske medan kvinnorna samlar mat och odlar grödor.[2]
Träsnidare från bandafolket har blivit kända för sina säregna skårtrummor[a] utformade som djur.[1] Förutom bruksföremål tillverkas även träföremål för rituella ändamål. Bandafolket tillämpar patrilinjär härkomst och är bosatta i byar bestående av utspridda gårdar. Byarna styrs av en lokal ledare. Fram tills européerna kom var bandafolket statslösa och ledare valdes endast under kristider, när kriserna sedan var lösta fråntogs ledarna också makten. Vid krig garanterades enighet genom åldersindelningar och initieringsriter, semali. Traditionellt har hemgift, ofta i form av järnredskap, krävts. Antalet månggiften har minskat i och med övergången till penningekonomi.[2]