Baltzar Cronstrand
I dagens värld har Baltzar Cronstrand blivit ett ämne av stor relevans och intresse för en mängd olika människor. Från experter på området till allmänheten, betydelsen av Baltzar Cronstrand kan inte underskattas. Under åren har Baltzar Cronstrand varit föremål för debatt, forskning och analys i många sammanhang, vilket speglar dess betydande inverkan på olika samhällsområden. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Baltzar Cronstrand och dess inflytande i dagens värld, och undersöka dess relevans, utveckling och konsekvenserna det har för nuet och framtiden.
| Baltzar Cronstrand | |
 | |
| Född | 15 maj 1794[1] Kalmar landsförsamling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 26 januari 1876[1] (81 år) Stockholms stad[1], Sverige |
| Begravd | Norra begravningsplatsen[2] kartor |
| Medborgare i | Sverige[3] |
| Sysselsättning | Militär, egyptolog, tecknare |
| Arbetsgivare | ingenjörsregemente (1832–1849) Konstfack (1845–1859) |
| Släktingar | Simon Anders Cronstrand (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Baltzar Cronstrand, född 15 maj 1794 på Törneby, i Kalmar landsförsamling, död 26 januari 1876 i Stockholm, var en svensk militär, egyptolog, tecknare, amatörarkeolog och Konstfacks grundläggare. Han var bror till Simon Anders Cronstrand.
Biografi
Cronstrand blev student vid Uppsala universitet 1809, underlöjtnant i ingenjörskåren 1815, löjtnant i samma kår 1820 och kapten i generalstaben 1823. Åren 1830–1832 var han fortifikationsbefälhavare i Karlskrona och befordrades därefter till kapten i ingenjörskåren.
Kort efter det han mottagit fortifikationsbefälet på Karlsborg 1833, reste han utomlands, med särskilt uppdrag att utforska pontonväsendet och andra militära ämnen. På resan, som varade i åtta år, besökte Cronstrand inte bara de flesta europeiska länder, utan även Turkiet, Arabien, Nubien och Egypten. I sistnämnda land vistades han 1836–1837 och gjorde ett flertal avbildningar av landets fornlämningar. De värdefulla teckningarna donerades efter hans död av Anna Retzius till Nationalmuseum.
Åren 1840–1841 vistades Cronstrand i Österrike-Ungern och kom i stor gunst hos furst Metternich. 1841 fick han order att återvända till Sverige, varefter han kvarstod i ingenjörkårens tjänst till 1849, då han på egen begäran fick avsked. Han var 1845-1859 föreståndare för den nybildade Svenska slöjdföreningens söndags- och aftonskola i Stockholm (nuvarande Konstfack). Understödd av statsbidrag reste han 1851–1852 till England och Frankrike för att studera dessa länders slöjdskolor. Cronstrand är representerad vid bland annat Nationalmuseum[4].
Skrifter
- Taflor från södern och orienten
- Tankar om egyptisk byggnadskonst
- Om byggnadskonsten i Sverige
- Om vetenskap och konst i industriens arbete
Källor
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Cronstrand, Baltzar, 1904–1926.
- Svenskt konstnärslexikon del I, sid 325, Allhems Förlag, Malmö. Libris 8390293
Noter
- ^ Baltzar Cronstrand, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 15707.
- ^ Cronstrand, BALTZAR, Svenskagravar.se, läs online, läst: 7 juni 2017.
- ^ KulturNav, 12 februari 2016, KulturNav-ID: fd5dd63a-f4a5-4207-9394-0e6ced969b23, läst: 28 februari 2016.
- ^ Nationalmuseum
Vidare läsning
- Boёthius, B.: Baltzar Cronstrand i Svenskt biografiskt lexikon (1931)
- Wieselgren, Harald (1880). Ur vår samtid : femtio porträtt med nekrologer. Stockholm: Norstedt. sid. 132-138. Libris 1601618. https://runeberg.org/samtid/0194.html