I dagens värld är Börd ett ämne som har fått stor relevans inom olika samhällsområden. Från politik och ekonomi, till kultur och mellanmänskliga relationer, har Börd blivit ett avgörande element som sätter tonen för många beslut och handlingar. Med tiden har det blivit en intressant plats för akademiker, specialister och allmänheten, och genererat debatter, diskussioner och djupgående analyser som försöker förstå dess inverkan och omfattning. I denna mening är det väsentligt att på ett heltäckande och detaljerat sätt ta upp allt som Börd omfattar, för att få en tydligare och mer komplett bild av dess inflytande på det nuvarande samhället.
Börd är ett rättsbegrepp som avser förvantskap (släktskap) genom födelse, och sammanfaller således med skyldskap (släktskap genom härkomst) i motsats till svågerskap (släktskap genom giftermål).
Ordet börd kommer från forngermanskans burði och är avlett ur bära. I sanskrit finns motsvarande bhrti som betyder bärande eller underhåll. Ordet förekommer i fornsvenskan som bördh, och har där en utvidgad symbolisk betydelse av börda (tyngd), födelse, börd och arvejord. Ordet är etymologiskt samma som birth i engelskan och geburt i tyskan, och finns i alla germanska språk.
Termen förekommer i sammansättningar som hör till bördsrätt, och i uttrycken äkta och oäkta börd, respektive hög börd eller av börd.