Axel Roos (politiker)
I den här artikeln kommer vi att utforska och analysera effekten av Axel Roos (politiker) på vårt nuvarande samhälle. Axel Roos (politiker) är ett fascinerande och relevant ämne som har fångat experternas och allmänhetens uppmärksamhet. Genom historien har Axel Roos (politiker) spelat en avgörande roll för hur vi förstår världen omkring oss och har väsentligt påverkat olika aspekter av vårt dagliga liv. Med hjälp av en multidisciplinär ansats kommer vi att undersöka de olika dimensionerna av Axel Roos (politiker) och dess betydelse inom områden som vetenskap, kultur, politik och teknik. Genom kritisk analys hoppas vi kunna erbjuda en heltäckande och berikande vision av detta ämne och dess inverkan på det samtida samhället.
| Axel Roos | |
.jpg) | |
| Född | 4 mars 1886[1][2][3] Kristianstads stadsförsamling[1][2][3], Sverige |
|---|---|
| Död | 24 augusti 1957[1][2] (71 år) Slottsstadens församling[2] |
| Begravd | Östra begravningsplatsen, Kristianstad[4] |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Lunds universitet[1][2]  |
| Sysselsättning | Bankman[1][2], politiker[1][2], advokat[2] |
| Befattning | |
| Förstakammarledamot, Malmöhus läns valkrets (1937–1944)[1][2] | |
| Politiskt parti | |
| Folkpartiet[2] | |
| Barn | Axel Roos (f. 1922)[2] |
| Redigera Wikidata | |
Axel Bernhard Roos (II, i riksdagen kallad Roos i Malmö), född 4 mars 1886 i Kristianstad, död 24 augusti 1957 i Malmö, var en svensk bankdirektör, advokat och politiker (folkpartist).
Axel Roos, som var son till bryggmästaren Axel Bernhard Roos (I, 1850–1897), blev juris doktor vid Lunds universitet 1915 och började samma år verka som advokat i Malmö. Han hade också ett flertal uppdrag inom näringslivet, bland annat som styrelseordförande och huvudägare i Skånska banken och vice styrelseordförande för Åtvidabergs industrier (Facit). I Malmö stad var han ledamot i stadsfullmäktige 1923–1926 samt 1935–1936. Han satt också i det nybildade Folkpartiets förtroenderåd (motsvarande partistyrelse) 1935–1938.
Han var riksdagsledamot i första kammaren 1937–1944 för Malmöhus läns valkrets. I riksdagen var han bland annat ledamot i andra lagutskottet 1940–1944. Som riksdagsledamot uppmärksammade han bland annat näringslivspolitik samt processrättsliga frågor.
Axel Roos var bror till Ivar Roos, gift med Gunhild Roos (född Holm) och fick två söner: Carl-Sigvard Roos (1918–1992) och Axel Bernhard Roos (III, 1922–2006).
Utmärkelser, ledamotskap och priser
- Ledamot av Vetenskapssocieteten i Lund (LVSL)[5]
Källor
- Tvåkammarriksdagen 1867–1970 (Almqvist & Wiksell International 1986), band 3, s. 266
Noter
- ^ Axel B Roos, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 6832, läs online.
- ^ Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 3, 1985, s. 266, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABgRxw, läst: 24 april 2023.
- ^ Kristianstads stadsförsamlings (Heliga Trefaldighets) kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/LLA/13214/C I/16 (1885-1894), bildid: 00115241_00037, sida 33, födelse- och dopbok, s. 33, Nationell Arkivdatabas Referenskod: I/16 SE/LLA/13214/C I/16, läs onlineläs online, läst: 28 oktober 2023, ”58,Mars,4,April,26,1,,Axel Bernhard,3, Roos Axel Bernhard Bryggmästare”.
- ^ Gravar.se, läs online, läst: 28 oktober 2023.
- ^ https://journals.lub.lu.se/vsl/issue/view/3031/621 Vetenskapssocieteten i Lund Årsbok 2018
|