Idag vill vi fördjupa oss i ett ämne som berör oss alla: Auriporia aurea. Oavsett om vi pratar om vikten av Auriporia aurea i vårt dagliga liv, eller de utmaningar som Auriporia aurea står inför i den moderna världen, är det ett ämne som förtjänar vår uppmärksamhet. Från dess ursprung till dess inverkan på dagens samhälle erbjuder Auriporia aurea oss oändliga möjligheter att reflektera och lära. Därför är det avgörande att vi utforskar detta ämne på djupet, analyserar dess olika aspekter och försöker dra slutsatser som gör att vi bättre kan förstå dess relevans i våra dagliga liv.
Den här artikeln har skapats av Lsjbot, ett program (en robot) för automatisk redigering. (2012-10) Artikeln kan innehålla fakta- eller språkfel, eller ett märkligt urval av fakta, källor eller bilder. Mallen kan avlägsnas efter en kontroll av innehållet (vidare information) |
Auriporia aurea | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Svampar Fungi |
Division | Basidiesvampar Basidiomycota |
Klass | Agaricomycetes |
Ordning | Polyporales |
Familj | Fomitopsidaceae |
Släkte | Auriporia |
Art | Auriporia aurea |
Vetenskapligt namn | |
§ Auriporia aurea | |
Auktor | (Peck) Ryvarden 1973 |
Synonymer | |
Chaetoporellus aureus (Peck) Bondartsev 1953[1] Leptoporus aureus (Peck) Pat. 1900[2] Poria aurea Peck 1890[3] |
Auriporia aurea är en svampart[4] som först beskrevs av Peck, och fick sitt nu gällande namn av Leif Ryvarden 1973. Auriporia aurea ingår i släktet Auriporia och familjen Fomitopsidaceae.[5][6] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[5]