Den här artikeln kommer att ta upp Auli Hakulinen, ett aktuellt ämne som har väckt intresse hos olika samhällssektorer. Auli Hakulinen har fått relevans på senare tid och har skapat en debatt kring dess implikationer och återverkningar. Genom en uttömmande analys kommer vi att försöka erbjuda en fullständig och objektiv bild av Auli Hakulinen, för att ge läsarna en djupare förståelse av detta ämne. Dessutom kommer olika perspektiv och tillvägagångssätt att undersökas som gör det möjligt att närma sig Auli Hakulinen från olika vinklar och på så sätt berika kunskapen och debatten kring detta ämne.
Auli Talvikki Hakulinen, född 10 mars 1941 i Helsingfors, är en finländsk språkvetare.
Hakulinen tog studentexamen vid Munkkiniemen yhteiskoulu i Helsingfors.[1] Hon avlade filosofie kandidat- och licentiatexamen vid Helsingfors universitet 1965 respektive 1971, och blev filosofie doktor i allmän språkvetenskap vid Åbo universitet 1976.[2] Hon var 1981–1991 biträdande professor i finska språket vid Helsingfors universitet, professor 1996–2006 och akademiprofessor 2001–2004. Hon har därtill varit verksam vid flera utländska lärosäten: lärare i finska vid Indiana University 1963–1964, som forskningsassistent vid University of London 1967–1968 samt som gästforskare vid Massachusetts Institute of Technology våren 1973.[2]
Hakulinen har studerat bland annat det talade och skrivna språkets syntax, granskat förhållandet mellan mäns och kvinnors språk samt lett arbetet på den stora finska grammatik Iso suomen kielioppi som utkom 2004.
|