Auguste Nélaton
Den här artikeln kommer att ta upp Auguste Nélaton, ett ämne av stor relevans i det aktuella sammanhanget. Auguste Nélaton har väckt stort intresse inom olika områden, eftersom dess genomslag märks inom många samhällssfärer. Under åren har Auguste Nélaton fått en allt större betydelse, vilket har motiverat intresset hos akademiker, yrkesverksamma och experter inom området. I denna mening är det väsentligt att noggrant analysera och förstå Auguste Nélaton, för att kunna identifiera dess implikationer och konsekvenser. Därför kommer i den här artikeln olika aspekter relaterade till Auguste Nélaton att utforskas, från dess ursprung till dess inflytande idag.
Auguste Nélaton, född 17 juni 1807 i Paris, död 21 september 1873, var en fransk kirurg.
Nélaton blev 1836 medicine doktor och 1839 agrégé samt var 1851-67 professor i kirurgi i Paris. År 1868 utnämndes han till fransk senator. Han var en framstående lärare och operatör och hans diagnos och behandling var moget övertänkta samt grundade på utomordentligt stor erfarenhet och strängt vetenskaplig metod och ansågs i sin krafts dagar med rätta som Frankrikes förnämste kirurg.
Han skrev ett mindre antal arbeten, däribland Traité des tumeurs de la mamelle (1839) och Élements de pathologie chirurgicale (fem band, 1844-60; band 5 är författat av Jamain; andra upplagan i sex band 1868-85). Till hans mest framstående förtjänster inom kirurgin hör underbindningen av bägge artärändarna vid primära och sekundära blödningar, studiet av polyper i näsan, den närmare undersökningen av hematocele retrouterina, hans plastiska operationer, användningen av direkt kompression vid aneurysma varicosum, hans modifikation av stensnittet, hans behandling av tarmocklusion genom enterotomi.
Nélaton blev medlem av Franska vetenskapsakademin 1867 och blev samma år invald som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.
Källor
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Nélaton, Auguste, 1904–1926.
