I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Attrapp, ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos både forskare, entusiaster och nyfikna. Attrapp har varit föremål för debatt, studier och beundran genom historien, och dess relevans i dagens värld bara växer. Genom den här artikeln vill vi fördjupa oss i de olika aspekterna som utgör Attrapp, från dess ursprung till dess senaste tillämpningar, för att bättre förstå dess inverkan på vårt samhälle och världen i allmänhet. Följ med oss på denna upptäcktsresa och lärande om Attrapp.
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-03) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Attrapp (av franska: attrape, "fälla", "spratt") är ett föremål vars avsikt är att likna ett annat föremål, men utan att ha dess verkliga funktion eller egenskaper.
Under främst 1700- och 1800-talen kunde ordet attrapp syfta på ett spratt.
I militära sammanhang används ibland attrapper av fordon och dylikt som del av en krigslist, så kallade skenmål, för att försöka förvilla fienden så att de missbedömer det verkliga antalet eller positionen, och därmed avskräcks från att anfalla, eller fås att anfalla fel mål.
Attrapper förekommer även i form av ammunition för utbildning- och övningsändamål, så kallad blind ammunition.
Inom ingenjörskonsten byggs så kallade projektattrapper eller "demonstrationsmodeller", skalmodeller av under-utveckling ingenjörsverk (farkoster, maskiner, system, etc) eller dess komponenter, vilka avses användas som konceptbevis och för att enkelt ge utvecklare en bild av vad som fungerar med konstruktionen och vad som behöver ändras.
Som störst byggds 1/1 modeller kallade fullskaleattrapper eller "mockup" (av engelska: mock-up, en ombildning av franska: maquette, "modell", "skiss"). Dessa kan vara fullt inredda lättviktsmodeller i plywood och dylikt, ämnade för utvecklare och konstruktörer att pröva inredningens utformning och placering, etc.
En alternativ form av fullskalemodellering som är vanlig inom bilbranschen kallas lermodellering(en) och innebär att fordonet modelleras som en solid lermodell i våt lera. Detta jämte datamodellering (modellering i dator) tillåter konstruktörer att personligt inspektera fordonets aerodynamiska utformning i egen hög person och möjliggör snabb omformning och finlir av de aerodynamiska ytorna. I modern tid används CNC-maskiner och dylikt för den grova utformning av leran, men tidigare har bilkonstruktörer eller särskilt anställda "lermodellörer" grovarbetat leran för hand.