Attika (arkitektur)

I den här artikeln kommer vi att utforska Attika (arkitektur), ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos både experter och hobbyister. Med en rik och komplex historia är Attika (arkitektur) en intressant plats inom olika områden, från vetenskap och teknik till kultur och samhälle. Under åren har Attika (arkitektur) väckt betydande debatter, kontroverser och framsteg, och spelat en avgörande roll för hur vi förstår och upplever världen omkring oss. Genom den här artikeln kommer vi att titta närmare på de olika aspekterna av Attika (arkitektur), och utforska dess ursprung, dess inverkan och dess relevans i dagens värld.

Attikan på Septimius Severusbågen på Forum Romanum i Rom.
Attikavåning över frontespisen vid Buckingham House i St. James's Park i London.

Attika eller attikavåning är i klassisk arkitektur partiet ovanför det huvudsakliga entablementet, antingen som på en triumfbåge hela överpartiet eller över en del av entréparti eller en flygel, och uppbär då vanligen statyer eller inskriptioner.[1]

I friare mening kan åsyftas den övre våningen på en byggnad, en halvvåning (attikavåning) ovanför takbjälklagets gesims[2], eller utrymmet under ett sluttande tak, det vill säga vindsvåning.

Källor

  • Summerson, John (1968). Arkitekturens klassiska språk. Lund: Studentlitteratur. sid. 58. Libris 500527 

Fotnoter

  1. ^ Carlquist, Gunnar, red (1929). Svensk uppslagsbok. Bd 2. Malmö: Baltiska förlaget AB. sid. 718 
  2. ^ Andersson, Henrik O. (1977). Stockholms byggnader : en bok om arkitektur och stadsbild i Stockholm (3. rev. uppl). Prisma. sid. 359. ISBN 91-518-1125-1. OCLC 63570852. https://www.worldcat.org/oclc/63570852. Läst 13 januari 2023 

Externa länkar

  • Wikimedia Commons har media som rör Attika.