Asterix i Indien
I den här artikeln ska vi fördjupa oss i Asterix i Indien, ett ämne som har fångat många människors uppmärksamhet på senare tid. För att ge en heltäckande bild av denna fråga kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Asterix i Indien, från dess ursprung till dess nuvarande implikationer. Genom en resa där vi kommer att analysera dess olika aspekter, avser vi att erbjuda ett detaljerat utseende som gör att våra läsare på ett brett och komplett sätt kan förstå den relevans och genomslagskraft som Asterix i Indien har i det moderna samhället. Genom att presentera data, expertutlåtanden och vittnesmål försöker vi ge en berikande vision som inbjuder till reflektion och debatt om Asterix i Indien.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2018-09) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Asterix i Indien | |
| Originaltitel | Astérix chez Rahàzade |
|---|---|
| Serie | Asterix |
| Upphovsmän | |
| Manusförfattare | Albert Uderzo |
| Tecknare | Albert Uderzo |
| Originalpublicering | |
| Publikationsdatum | 1987 |
| Språk | Franska |
| Översättning | |
| Datum | 1987 |
| Kronologi | |
| Föregångare | Asterix & Son |
| Uppföljare | Rosen och svärdet |
Asterix i Indien (franska: Astérix chez Rahàzade) är det 28:e seriealbumet om Asterix. Det publicerades första gången 1987. Det är den fjärde boken i serien och skrevs efter René Goscinnys död; såväl bild som text är därför skapade av Albert Uderzo.
Den fullständiga franska titeln på albumet är Astérix chez Rahazade ou Le compte des mille et une heures (Asterix möter kära Zade eller 1001-timmars nedräkningen), vilket är en anspelning på Scheherazade och den berömda sagosamlingen Tusen och en natt.
Handling
Barden Troubadix' falsksång blir bara värre; nu börjar det dessutom att regna så fort Troubadix tar ton! Inte populärt! Men i Indien, i rajahn Vanudos rike i Ganges-dalen, har man omvänt problem; där lider man av torka, och det kommer inte en droppe regn. Den lömske gurun Sepophan kräver att rajahns enda dotter, prinsessan kära Zade (franska: Rahazade) offras till gudarna för att skänka folket regn, men Sepophan vill bara bli av med tronarvingen för att kunna göra sig själv till rajahns efterträdare. Den vise fakiren Vemedu vet dock råd; han har hört, att i en liten by i Gallien bor det en man som sjunger så gräsligt falskt att det börjar att regna så fort han börjar sjunga. Vemedu reser genast till Gallien på sin flygande matta…
Orientaliska kopplingar
Den orientaliska delen av denna berättelse har tydliga kopplingar till Iznogoud (Iznogouds äventyr har ju delvis samma skapare som Asterix); Sepophan vill bli rajah istället för rajahn, liksom Iznogoud vill bli kalif i Bagdad i stället för kalifen.
Referenser
Artikeln var, i den version den hade den 13 oktober 2007, helt eller delvis hämtad från Seriewikin (hos Seriefrämjandet): Asterix i Indien
Noter
