Assalsjön
I dagens artikel kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Assalsjön. Från dess ursprung till dess relevans idag kommer vi att utforska varje aspekt av detta ämne med målet att tillhandahålla en fullständig och uttömmande analys. Vi kommer att upptäcka dess många aspekter, dess implikationer inom olika områden och dess möjliga framtida prognoser. Genom en helhetsvision kommer vi att närma oss Assalsjön ur olika perspektiv för att ge läsaren en djupare och rikare förståelse. Det spelar ingen roll om du är expert på ämnet eller bara har ett slentrianmässigt intresse; I den här artikeln hittar du värdefull information som inbjuder dig att reflektera och fördjupa dig i den spännande världen av Assalsjön.
| Assalsjön | |
| Lac ‘Assal | |
| Saltsjö | |
 Assalsjön
| |
| Land |  Djibouti
|
|---|---|
| Region | Tadjourah |
| Koordinater | 11°39′N 42°25′Ö / 11.650°N 42.417°Ö |
| Tidszon | EAT (UTC+3) |
| Geonames | 224969 |
  Läge i Djibouti
| |
Assalsjön är en saltsjö i regionen Tadjourah, Djibouti i östra Afrika, innanför Tadjouraviken. Sjön ligger i Danakilöknen, 155 meter under havsytan, vilket gör den till Afrikas lägst belägna plats,[1] och sjön tillhör därför världens yttersta platser. Sjön är 19 km lång och 7 km bred, men dess vattenstånd sjunker stadigt.[2] Assalsjön är världens tredje saltrikaste sjö, med en salthalt upp till 40 procent. Endast Don Juan Pond och Gaet'ale Pond har en högre koncentration av salt.
Sjöbottnen utgörs av en vulkankrater, vars kägla tydligt syns vid lågvatten.[3]
Källor
- ^ ”Danakil”. Store norske leksikon. http://snl.no/Danakil. Läst 20 oktober 2010.
- ^ ”Assal”. Store norske leksikon. http://snl.no/Assal. Läst 23 oktober 2010.
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1929). Svensk uppslagsbok. Bd 2. Malmö: Baltiska förlaget AB. sid. 573
| ||||||||