Aska härad

I den här artikeln kommer Aska härad att behandlas med syftet att analysera dess betydelse och relevans idag. Aska härad har varit föremål för många studier och debatter genom åren, vilket har visat dess inverkan på olika områden i samhället. Likaså har detta ämne gett upphov till motstridiga åsikter bland experter och specialister, vilket gör det nödvändigt att fördjupa sin studie och förståelse. Genom en detaljerad analys kommer olika tillvägagångssätt och perspektiv kring Aska härad att utforskas, för att ge en heltäckande bild av dess innebörd och påverkan i det aktuella sammanhanget.

Aska härad
Härad
Domstolsbyggnaden i Motala från 1910
Domstolsbyggnaden i Motala från 1910
Land Sverige Sverige
Landskap Östergötland
Socknar Asks socken
Fivelstads socken
Hagebyhöga socken
Motala socken
Orlunda socken
Styra socken
Varvs socken
Vinnerstads socken
Västra Ny socken
Västra Stenby socken
Aska härads läge i Östergötland.
Aska härads läge i Östergötland.
Aska härads läge i Östergötland.

Aska härad var ett härad i Östergötland. Området motsvaras idag av en del av Vadstena kommun och en del av Motala kommun. Arealen mätte 323 km², varav land 310 och befolkningen uppgick 1920 till 14 580 invånare.[1]

Aska härad nämns första gången 6 juli 1293 i samband med att Kristina Johansdotter (Elofssönernas ätt) upprättade ett testamente som bland annat berörde Sörby gård i Aska härad, asscahered (latin).[2]

Tingsplatser

Wilhelm Tham uppger i sin beskrivning av Östergötland att vid Sjökumla "fordom ha stått ett kapell, som sedermera varit begagnadt till tingsplats" och att den stora högen i Aska by, Askahögen i Hagebyhöga socken, "förmenas ha varit häradets tingsplats" en gång i tiden.[3]

År 1370 var Sjökumla i Kälvestens socken (Västra Stenby socken) söder om Motala tingsplats.[4] Efter några år flyttades tinget till Motala.[5] Det skedde sannolikt senast 1373 eftersom Motala redan 3 januari 1374 fungerade som tingsplats.[6] Häradshövding var både 1370 och 1374 Elof Djäken i Grepstad i Västra Stenby socken. Elof Ingemarsson Djäken nämns sista gången som häradshövding i Aska härad 1392.[7]

Sedan den 1607–1611 uppförda kungsgården Motala hus i Motala, där häradstinget hållits sedan 1610, förfallit flyttades tinget 1644 (se nedan) till Sjökumla som tjänade som tingsplats innan häradsrätten 1673 flyttade tillbaka till de upprustade lokalerna i Motala hus.[8]

Enligt ortnamnsforskaren Thorsten Andersson[9] föreligger följande tidiga tingsplatser i Aska härad:

  • A. Kända genom medeltida diplom:
  • Sjökumla, Kälvestens socken 1370
  • Motala 1374–1515 (och 1519)
  • B. Kända enligt häradets domböcker:
  • Motala 1596–1643
  • Sjökumla 1644–1672
  • Motala 1673–

Mest kända rättsfallet - Jösse Eriksson

Den danske fogden Jösse Eriksson väckte djupt missnöje bland bönderna och betecknas därför vanligen som "bondeplågare". Bönderna i Aska härad bröt sig in i Vadstena kloster dit Eriksson tagit sin tillflykt och förde honom till tinget i Motala där han dömdes till döden och halshöggs 9 december 1436.

Geografi

Det mellersta häradsområdet präglas av Motala ströms vackra dalgång från Vättern till Boren. Norr därom vidtar en kuperad trakt, som längst i öster och nordöst är bergig och skogrik.

Aska härads område genomkorsas av Göta kanal samt av järnvägen Hallsberg - Motala - Mjölby. Historiskt gick Mellersta Östergötlands järnväg samt Vadstena-Fågelsta Järnväg genom häradet.

Socknar

Aska härad omfattade följande socknar:

I Motala kommun

I Vadstena kommun

Motala stad bildades 1881 och hade egen jurisdiktion med en rådhusrätt till 1971 då den uppgick i Motala tingsrätt.

Aska härad under 1500-talet

Under 1500-talet var Aska härad indelat i fyra fjärdingar och betydligt större än vad det senare kom att vara. År 1544 omfattade det, förutom de ovan nämnda socknarna, hela Kristbergs och Ekebyborna socknar samt Godegårds socken i norr och i söder Sankt Per, Klåstad, Vadstena, Nässja, Örberga, Strå, Herrestad, Hov, Bjälbo, Skänninge och Allhelgona socknar.[10]

Län, fögderier, tingslag, domsagor och tingsrätter

Socknarna ingick i Östergötlands län. Församlingarna tillhör(de) Linköpings stift.

Fögderi

Häradets socknar hörde till följande fögderier:

  • 1720–1899 Lysings, Dals och Aska fögderi
  • 1900–1917 Aska, Dals och Bobergs fögderi
  • 1918–1990 Motala fögderi, dock ej mellan 1952 och 1967 för Aska och Västra Stenby socknar, ej mellan 1948 och 1967 för Styra och Varvs socknar och ej mellan 1946 och 1966 för Orlunda, Fivelstads och Hagelbyhöga socken
  • 1946–1966 Vadstena fögderi för Hagelbyhöga, Orlunda och Fivelstads socken, från 1948 för Styra och Varvs socknar, från 1952 för Aska och Västra Stenby socknar

Tingslag, domsagor och tingsrätter

Häradets socknar tillhörde följande tingslag, domsagor och tingsrätter:

Häradshövdingar

Ämbetstid[11] Namn Levandsperiod
1370 Karl Ulfsson till Ulvåsa –1372
1381–1383 Karl Karlsson (Ulvåsaätten) –1398
1399–1409 Sten Lalesson (Sten Lalasons ätt)
1414 Karl Stensson (Sten Lalasons ätt)
1436–1452 Peder Larsson (pil)
1458–1471 Joen Larsson (Stolpe)
1472–1492 Jöns Andersson
1508 Jöns Larsson
1512–1515 Bengt Pedersson "Långe Bengt"
1515 Måns Gadh
1519–1525 Bengt Knutsson Ulv
1531 Peder Bengtsson Svenske –1535
1535– Christer Larsson (Siöblad)
1553–1562 Jakob Turesson (Rosengren) –1571
1568–1573 Nils Jacobsköld 1530–1610
1613–1623 Peder Månsson Utter 1566–1623
1623–1628 Gorgontus Gyllenanckar –1628
1641–1648 Olof Lovisinius –1648
1649–1652 Daniel Behmer 1611–1669
1680–1689 Gustaf Banér

Källor

Noter

  1. ^ Sjögren, Otto (1931). Sverige geografisk beskrivning del 2 Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Gotlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9939 
  2. ^ Svenskt Diplomatarium, SDHK-nr 1600
  3. ^ Wilhelm Tham Beskrivning över Linköpings län (1854-1855), omtryckt i Falköping 1994, sid 671 respektive sid 666
  4. ^ SDHK-nr 9616
  5. ^ I.P. (Ingvar Peterzén) "Fyra tingsplatser", Motalabygd 1972, sid. 39-41
  6. ^ SDHK-nr 10594. Utfärdat "på rätt tingsdag och rätt tingsplats i Motala" 3 januari 1374
  7. ^ Se kommentar i SDHK nr 10772 1376 Arkiverad 21 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. samt Svenska Riks-Archivets Pergamentsbref II 1383-1400 Stockholm 1868, nr 2611 3/4 1392
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik Motala tingsrätt, Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007
  9. ^ Thorsten Andersson (1965) Svenska häradsnamn, Lund: Nomina Germanica. Arkiv för germansk namnforskning. Utgivet av Jöran Sahlgren, sid. 185
  10. ^ Lisa K Larsson (2010) Slättbygdens människor. Forntid i Aska härad. Stockholm: Riksantikvarieämbetet, sid. 37-38
  11. ^ Almquist, Jan Eric (1954). Lagsagor och domsagor i Sverige: med särskild hänsyn till den judiciella indelningen. 1. Stockholm: Norstedt. sid. 288-290. Libris 54407 

Webbkällor

Tryckta källor


v • r
Härader i Östergötland
Östergötlands vapen