Arvid Johan Spaldencreutz
I dagens värld har Arvid Johan Spaldencreutz fått oöverträffad relevans. Sedan dess uppkomst har det fångat otaliga individers uppmärksamhet och intresse och blivit ett återkommande samtalsämne inom alla områden. Dess inverkan har spridit sig till världens alla hörn, väckt brinnande intresse och skapat heta debatter. Arvid Johan Spaldencreutz har lämnat en outplånlig prägel på samhället, och har väsentligt påverkat hur människor uppfattar världen omkring dem. I den här artikeln kommer vi att utforska fenomenet Arvid Johan Spaldencreutz på djupet och analysera dess ursprung, utveckling och inverkan idag.
| Arvid Johan Spaldencreutz | |
| Född | 31 augusti 1782 Ringarums församling, Sverige |
|---|---|
| Död | 27 mars 1828 (45 år) Höreda församling, Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet  |
| Sysselsättning | Översättare, författare |
| Föräldrar | Johan Adolf Spaldencreutz Carin Silfverschiöld |
| Redigera Wikidata | |
Arvid Johan Spaldencreutz, född 31 augusti 1782 i Ringarums församling, Östergötlands län, död 27 mars 1828 i Höreda församling, Jönköpings län, var en svensk vitterhetsidkare, son till Johan Adolf Spaldencreutz.
Biografi
Genom arv efter föräldrarna ekonomiskt oberoende sökte och innehade Spaldencreutz aldrig någon plats i statens tjänst, förutom att han någon tid tjänstgjorde vid hovet och där utnämndes till kammarherre.
Han deltog såsom riddarhusledamot i åtskilliga riksmöten och räknades till den unga oppositionen samt var vid 1812 års riksdag en av få som med kraft uppträdde mot indragningsmaktens införande.
I vår litteraturhistoria och hos bokkännare har han förvärvat ett slags namnkunnighet, mindre genom sina arbeten än genom det sätt varpå han lät dessa komma i dagen.
På ett litet handtryckeri, som han hade på sin egendom Gusum, satte och tryckte han själv små upplagor av sina skrifter, såväl original som översättningar. De är därför ytterst sällsynta och dyrbara.
Familj
Spaldencreutz gifte sig 24 juni 1805 med Maria Catharina Skragge (1785–1877). Hon var dotter till doktorn Nils Skragge och Carin Bundsen. De fick tillsammans barnen Carin Spaldencreutz (1808–1857) som var gift medresetullinspektören Fredrik Crona, Maria Spaldencreutz (1810–1812) och Amalia Spaldencreutz (1812–1901) som var gift med underlöjtnanten Vilhelm Henrik Djurberg och majoren Pontus Reuterswärd.
Bibliografi
- Svärmarinnan (roman 1800)
- Tidskrift för mina vänner (1805–1806)
- Gusums Veckoblad
- Översättningar
- Friedrich von Schiller: Kärleks-drottningen och de svarta systrarna: fragment af en besynnerlig historia (Gusum, 1800)
- Christian Heinrich Spiess: De gamla egyptiernas hemligheter: en sann trolldoms och ande-historia för det adertonde århundradet (Stockholm, 1802-1804)
- Ludwig Ferdinand Huber: Upoffring och dygd (Lund, 1804)
- Gotthelf Wilhelm Christoph Starke: Lotterivinsten (Gusum, 1805)
- Friedrich von Schiller: Den genom ärans förlust brottslige (Gusum, 1806)
- Carl Anton Gruber von Grubenfels: Idealet (Stockholm, 1808)
Referenser
- Spaldencreutz, 2. Arvid Johan i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
- Spaldencreutz, 2. Arvid Johan i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1917)
Noter
- ^ Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 7, Norstedts förlag, 1932, s. 370, läst: 30 december 2022.
- ^ Elgenstierna Gustaf, red (1932). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 7 Schildt-Sture. Stockholm: Norstedt. sid. 370. Libris 10076761