Arvid Hultin

I den här artikeln kommer vi att analysera Arvid Hultin ur olika perspektiv för att förstå dess inverkan i olika sammanhang. Arvid Hultin är ett ämne som har väckt stort intresse de senaste åren, på grund av sin relevans inom det sociala, politiska, ekonomiska, kulturella m.fl. Genom hela denna analys kommer vi att undersöka de olika dimensioner som Arvid Hultin omfattar, samt dess utveckling över tid och dess inflytande på dagens samhälle. Dessutom kommer vi att utforska de olika tolkningar och åsikter som finns kring Arvid Hultin, med syftet att ge en bred och komplett vision av detta ämne.

Arvid Hultin
Född3 augusti 1855[1]
Vanda[1], Finland
Död5 februari 1935[2] (79 år)
Helsingfors[1]
Medborgare iFinland
SysselsättningBibliotekarie
Redigera Wikidata

Arvid Edvard Hultin, född den 3 augusti 1855 i Helsinge socken, Nyland, död 1935[3], var en finländsk litteraturhistoriker.

Hultin blev student 1872, filosofie kandidat 1878, amanuens vid universitetsbiblioteket i Helsingfors 1879 och, efter 1902 avlagd filosofie licentiatexamen, vicebibliotekarie 1903. Efter att ha befordrats till bibliotekarie tog han 1926 avsked. Hultin tillhörde 1883–1900 tidningen "Nya pressens" redaktion, som utrikesredaktör, men ägnat sig, sedan han 1895 valts till sekreterare i Svenska litteratursällskapet i Finland, alltmer uteslutande åt litteraturhistorisk forskning.

Han utgav Studier bland inhemske lyriker (1881), biografin Daniel Achrelius (1895), "Samlade dikter af K. R. Malmström" (jämte levnadsteckning, 1900), "Valda skrifter af Jakob Frese" (med en teckning av hans levnad och skaldskap, 1902), Torsten Rudeen (biografi, samma år), Den svenska vitterheten i Finland 1640–1720 (1904) och Finlands litteratur under frihetstiden, I (1906). Dessutom offentliggjorde han en mängd på självständig forskning vilande uppsatser i Svenska litteratursällskapets "Förhandlingar", i "Finsk tidskrift" och tidigare i svenska tidskrifter samt bibliografin Den svenska skönliteraturen i Finland t. o. m. år 1885 (1888).

Han skrev ytterligare Det ekonomiska tidevarvet i Finlands litteraturhistoria (1910) och Gustaf Filip Creutz. Hans levnad och vittra skrifter (1913), bägge i "Skrifter utgifna af Svenska litteraturhistoriska sällskapet i Finland", Bidrag till litteratur- och lärdomshistorien i Finland 1640-1720 (i ovannämnda sällskaps "Förhandlingar och uppsatser", 27, 1914), Frihetstidens litteratur- och lärdomshistoria i Finland (ibid., 28, 1915), Åbo tidningar under Porthan-Franzénska[särskiljning behövs] tiden (ibid., 30, 1917), Litteraturstudier i Åbo under Porthans tid (ibid., 31, 1918), Borgå gymnasii historia I-II (i ovannämnda sällskaps "Skrifter", 153, 159, 1920, 1923) med mera. Han utgav G.F. Creutz’ "Vittra skrifter" 1913. Honom har tillägnats "Studier tillägnade Arvid H. på hans sextioårsdag den 3 augusti 1915" (1915).

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Hultin, Arvid Edvard, 1904–1926.

Noter

  1. ^ Arvid Hultin, Biografiskt lexikon för Finland, Svenska litteratursällskapet i Finland, Biografiskt Lexikon för Finland ID (urn.fi): 5497-1416928958103.
  2. ^ Library of Congress Authorities, USA:s kongressbibliotek, id-nummer i USA:s kongressbiblioteks katalog: no2014165379, läst: 13 januari 2020.
  3. ^ Geni

Vidare läsning

Externa länkar

Auktoritetsdata