I den här artikeln ska vi utforska Arto Melleri, ett ämne som har väckt både intresse och debatt de senaste åren. Arto Melleri har varit föremål för studier och forskning inom olika discipliner, och dess inverkan på samhälle och kultur är obestridlig. Genom historien har Arto Melleri spelat en avgörande roll i mänsklighetens utveckling, och dess inflytande fortsätter att vara relevant idag. I denna mening är det väsentligt att kritiskt och objektivt analysera fenomenet Arto Melleri, dess implikationer och dess möjliga återverkningar i vår samtida värld.
Arto Melleri | |
Född | Arto Matti Vihtori Melleri 7 september 1956 Lappajärvi |
---|---|
Död | 13 maj 2005 (48 år) Helsingfors |
Medborgare i | Finland |
Utbildad vid | Helsingfors universitet Teaterhögskolan i Helsingfors ![]() |
Sysselsättning | Poet, författare |
Maka | Nadja Pyykkö |
Barn | 2 |
Utmärkelser | |
Kalevi Jäntti-priset (1979) Statspriset för litteratur (1986) Finlandiapriset (1991)[1][2] | |
Redigera Wikidata |
Arto Matti Vihtori Melleri, född 7 september 1956 i Lappajärvi, död 13 maj 2005 i Helsingfors, var en finländsk författare.
Melleri hörde till förnyarna av den finska poesin under slutet av 1900-talet. Element från populärkulturen förenas i hans dikter med en stark känsla för det urbana livets puls. En drastisk humor och groteska bilder utmärker många texter. Bland hans samlingar märks Schlaageriseppele (1978), Mau-Mau (1982), Johnny B. Goethe (1985), Elävien kirjoissa (1992) och Puukkobulevaardi (1997). Han var även en uppmärksammad dramatiker, som specialskrev pjäser för Ryhmäteatteri och Teatteri Pieni Suomi samt författade libretton till Olli Kortekangas tv-opera Grand Hotel. Stor uppmärksamhet väckte pjäsen Pete Q (1978), en individualistisk predikan i protest mot politiseringen av konsten, som han skrev tillsammans med Jukka Asikainen och Heikki Vuento. Melleri belönades med Kalevi Jäntti-priset 1979 och Finlandiapriset 1991.
|