I dagens värld har Artikulering varit föremål för ett ökande intresse och debatt inom olika områden. Sedan starten har Artikulering fångat uppmärksamheten hos experter, akademiker, forskare och allmänheten, och genererat en rad diskussioner och reflektioner om dess inverkan, relevans och möjliga implikationer. De olika förhållningssätten och perspektiven kring Artikulering har gett upphov till en omfattande mängd kunskap och information som sträcker sig från historiska och kulturella aspekter till vetenskapliga och tekniska frågor. I denna mening strävar den här artikeln efter att erbjuda en omfattande och multidisciplinär vision av Artikulering, som tar upp olika aspekter och tillvägagångssätt som gör att vi kan fördjupa dess förståelse och innebörd idag.
Artikulering eller artikulation är inom fonetiken formning av ett språkljud med talorganen. Artikulationsställe är exempelvis det ställe i talapparaten där ett språkljud (vanligen en konsonant) formas, och artikulationssätt den förträngning med vilken ett språkljud bildas. Den del av talapparaten som deltar i ljudbildningen kallas för artikulator. Studiet av formandet av språkljud kallas artikulatorisk fonetik.[1]
Utanför fonetiken används artikulering i en vidare bemärkelse och betyder dels det att uttrycka något noggrant så att varje språkljud framträder tydligt, dels det att framföra ett budskap eller meddelande på ett tydligt och klart sätt, till exempel: hon har en förmåga att artikulera sina åsikter.[2]