Aristeasbrevet

I dagens värld är Aristeasbrevet ett ämne som har fångat många människors uppmärksamhet. Från dess påverkan på samhället till dess påverkan på populärkulturen har Aristeasbrevet blivit ett vanligt samtalsämne runt om i världen. Med teknikens snabba framsteg och ökande globalisering har Aristeasbrevet fått en betydande roll i människors dagliga liv. Den här artikeln kommer att titta närmare på inverkan av Aristeasbrevet på olika aspekter av samhället och utforska hur det har format världen vi lever i. Genom detaljerad analys vill vi belysa de många aspekterna av Aristeasbrevet och hur det har utvecklats över tiden.

Aristeasbrevet är en hellenistisk skrift från 200-talet f.Kr., en av pseudepigrafierna. Josefus omnämner brevets författare, Aristeas, och även brevets mottagare, Filokrates.

Över tjugo manuskript av brevet finns bevarade och verket nämns ofta och citeras i andra texter. Brevets författare berättar hur kungen av Egypten, antagligen Ptolemaios II Filadelfos, av sin bibliotekarie Demetrius Phalereus uppmanas översätta den hebreiska Bibeln till grekiska: Pentateuken.

Brevets syfte

Brevets författare är sannolikt en jude, förmodligen bosatt i Alexandria, vilken velat ge en tendentiös skildring av uppkomsten av Septuaginta. På tillrådan av Demetrios från Faleron, föreståndare för biblioteket i Alexandria, skall Ptolemaios ha sänt en med rika skänker utrustad beskickning, i vilken också Aristeas deltog, till översteprästen Eleazar i Jerusalem med anhållan att denne ville skicka honom män, som kunde översätta den judiska "Lagen", det vill säga de 5 Moseböckerna, till grekiska. Eleazar sände då 72 män, vilka på ön Faros på 72 dagar fullbordade översättningen.

Aristeasbrevet är en typisk hellenistisk litteraturprodukt ur språklig synpunkt viktig som prov på koinespråket.

Se även

Referenser

  1. ^ Svensk Uppslagsbok’’, Band 2, 1947–1955. (spalt 214)