I dagens värld är Arent de Besche ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av individer och grupper. Oavsett om det beror på dess påverkan på samhället, dess historiska relevans eller dess inflytande inom det vetenskapliga området, är Arent de Besche ett ämne som inte lämnar någon oberörd. Under årens lopp har detta ämne genererat oändliga debatter och diskussioner, såväl som mängder av forskning och publikationer som har bidragit till att berika kunskapen om det. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Arent de Besche och analysera dess betydelse i olika sammanhang, i syfte att erbjuda en heltäckande och berikande vision av detta slagkraftiga och spännande ämne.
| Arent de Besche | |
| Född | 4 december 1878[1] Christiania |
|---|---|
| Död | 16 september 1945[2][3] (66 år) |
| Medborgare i | Norge |
| Sysselsättning | Bakteriolog, läkare |
| Arbetsgivare | Universitetet i Oslo |
| Föräldrar | Oscar de Besche |
| Redigera Wikidata | |
Arent Greve de Besche, född 4 december 1878 i Kristiania, död 17 september 1945, var en norsk läkare. Han var son till Oscar de Besche.
Efter medicinsk ämbetsexamen 1904 var de Besche assistentläkare vid Ullevåls patologisk-anatomiska laboratorium 1906–09. Efter en studievistelse i Berlin 1908 var han från 1909 anställd vid Rikshospitalets patologisk-anatomiska institution. År 1913 blev han medicine doktor på avhandlingen Bakteriologiske Studier over Barnetuberkulose och publicerade i övrigt en rad vetenskapliga arbeten, i in- och utländska facktidskrifter, bland annat den med räntorna av Joachim Andreas Voss legat prisbelönade avhandlingen En retsmedicinsk Undersøgelse på Menneskeblod (1912). de Besche invaldes som ledamot av Det Norske Videnskaps-Akademi 1930.
|