Archibald Geikie

I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Archibald Geikie, med syftet att utforska de olika aspekter, betydelser och återverkningar som detta koncept omfattar. Från dess ursprung till dess relevans idag kommer vi att täcka varje aspekt av Archibald Geikie på ett detaljerat och uttömmande sätt, med syftet att ge en fullständig förståelse av detta ämne. Genom analys, reflektioner och konkreta exempel försöker vi erbjuda läsaren en heltäckande och berikande vision som gör att vi kan fördjupa oss i kunskapen om Archibald Geikie och dess relevans i det samtida sammanhanget.

Archibald Geikie
Född28 december 1835[1][2][3]
Edinburgh[4][5]
Död10 november 1924[1][2][3] (88 år)
Haslemere[4][5], Storbritannien
BegravdSt. Bartholomew's Churchyard[6]
Medborgare iFörenade kungariket Storbritannien och Irland och Storbritannien
Utbildad vidEdinburghs universitet
Royal High School[5]
SysselsättningKartograf, geolog[5], författare[7], vulkanolog, universitetslärare, biograf, historiker
Befattning
Regius Professor of Geology (1871–1882)
Ordförande för Geological Society of London (1890–1892)[8]
Ordförande för Geological Society of London (1906–1908)[8]
Ordförande för Royal Society (1908–1913)[5]
ArbetsgivareBritish Geological Survey (1855–1871)[5]
Edinburghs universitet (1871–1882)[5]
British Geological Survey (1882–1901)[5]
FöräldrarJames Stuart Geikie[5]
SläktingarJames Geikie (syskon)[5]
Utmärkelser
Medlem av Royal Society of Edinburgh (1861)[5]
Fellow of the Royal Society (1865)[5]
Murchisonmedaljen (1881)[9]
Makdougall Brisbane Prize (1886)[5]
Knight Bachelor (1891)[5]
Wollastonmedaljen (1895)[10]
Royal Medal (1896)
Hayden Memorial Geological Award (1902)
Knight Commander av Bathorden (1907)[5]
Förtjänstorden (1913)[5]
Hedersdoktor vid Strasbourgs universitet (1920)[11][12]
Livingstonemedaljen[13]
Redigera Wikidata

Sir Archibald Geikie, född 28 december 1835 i Edinburgh, död 10 november 1924, var en skotsk geolog. Han var bror till James Geikie.

Geikie blev 1867 chef för Skottlands geologiska undersökning samt 1870 professor i mineralogi och geologi vid universitetet i Edinburgh. Åren 1882–1901 var han generaldirektör för Storbritanniens och Irlands geologiska undersökningar samt till chef vid Museet för praktisk geologi i London. År 1891 upphöjdes han i adligt stånd.

Geikie blev korresponderande ledamot av Geologiska Föreningen i Stockholm 1889, ledamot av Vetenskapsakademien (1896) och kreerades till hedersdoktor vid Uppsala universitet 1907. Han var 1908–1913 president för Royal Society. Han tilldelades Murchisonmedaljen 1881, Wollastonmedaljen 1895 och Royal Medal 1896.

Resultaten av sin forskning publicerade han dels i engelska tidskrifter, dels i Memoirs of the Geological Survey. Dessutom författade han flera såväl rent vetenskapliga som populära geologiska skrifter.

Bibliografi (i urval)

  • On the Phenomena of the Glacial Drift of Scotland (1863)
  • Geology (i serien "Science Primers", 1873; svensk översättning "Geologi", 1876)
  • Physical Geography (i serien "Science Primers", 1874; "Fysisk geografi", 1876)
  • Textbook of Geology (1882; tredje upplagan 1893)
  • Classbook of Geology (1886)
  • The History of Volcanic Action in the Area of the British Isles (1892)
  • The Founders of Geology (1897)

Källor

Noter

  1. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6mk6mv6, läs online, läst: 9 oktober 2017.
  2. ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: geikie-archibald.
  3. ^ Dalibor Brozović & Tomislav Ladan, Hrvatska enciklopedija, lexikografiska institutet Miroslav Krleža, 1999, Hrvatska enciklopedija-ID: 21515.
  4. ^ www.accademiadellescienze.it, Accademia delle Scienze di Torino-ID: geikie-archibald, läst: 1 december 2020.
  5. ^ Former Fellows of The Royal Society of Edinburgh 1783 – 2002, Part 1, Royal Society of Edinburgh, juli 2006, s. 348, läst: 9 augusti 2021.
  6. ^ Find a Grave, läs online.
  7. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.
  8. ^ Past Presidents, Geological Society of London, läs onlineläs online.
  9. ^ läs online, www.geolsoc.org.uk , läst: 10 augusti 2021.
  10. ^ läs online, www.geolsoc.org.uk , läst: 21 december 2020.
  11. ^ läs online, journals.openedition.org .
  12. ^ läs online, gallica.bnf.fr .
  13. ^ läst: 9 augusti 2021.
Auktoritetsdata